Tiden går

Det var länge sedan man skrev här. Haft mycket att göra med flytten från lägenheten, renovering i huset och utlandsresan som vi gjorde 1/5-8/5, då vi åkte till Turkiet. 

Det var en härlig resa och välbehövd efter allt slit. Barnen älskade det och det var härligt att se hur energin och glädjen bara sprudlade om dom. Och jag kan säga att det inte är ofta som mina barn somnar av utmattning. Men det gjorde de nästan varje dag vid 18 tiden. Men då var det bara att väcka dom efter ett tag för att gå och äta middag och sedan hitta på något annat festligt innan sängen kallade. 

När man väl kommer hem till Sverige igen så vill man bara vända om och åka tillbaka.

Har redan börjat titta på ny resa. Men den kommer inte göras förrän September 2014. Då är bebis i alla fall 1 år. Men nu ska man inte planera så mycket mer förrän bebis är här. Saker och ting kan förändras och då är det bättre att inte ha planerat något. Men det är klart man längtar tillbaka till utlandet och allt som hör till. 

Är i v.26 nu och bebis är en riktig ninja. Sparkar mycket och hickar. Det blir hela tiden mer och mer. Hade totalt glömt bort hur det var att vänta barn. Man känner sig så ny i allt. Ha ha. Tänk vad några år kan göra. Även om det är mysigt med magen och känna hur livet växer inom en så skår inget längtan efter att få hålla i det lilla livet. 

Det är roligt när Jonathan och Yuna kan fråga; "Har bebisen sparkat mycket idag?"

"Är det jobbigt eller gör det ont då?"

Dom är för härliga mina små barn :)

Officiellt

Nu är det på tiden att vi går ut offentligt med vår glada nyhet. Jag och Patrik väntar barn i augusti. Vi är väldigt glada och så även Jonathan och Yuna. Känns underbart att få ett gemensamt barn med Patrik då mina två är från ett tidigare förhållande. Det här kommer bli fantastiskt!
Jag är nu i vecka 13, vilket man inte kan tro när man ser bilden. Känner mig enorm och och jag har aldrig tidigare varit så här med någon av barnen. Man har då kunnat ana något i vecka 20 eller så. Kanske beror det på att man är omföderska och att livmodern då alltså är alltmer framåt tippad än med Jonathan och Yuna? Jag har ingen aning.
Patrik har beställt en doppler så att vi ska kunna lyssna på barnets hjärta. Längtar tills den kommer. Ska bli intressant att få prova då jag aldrig tidigare använt en sådan. Alltid har man ju fått vänta tills barnmorskan ska lyssna regelbundet. Men nu får vi chansen att lyssna vilken tid på dygnet som vi helst vill.
Det är många bollar i luften nu. Vi ska flytta ut till Heden i slutet av april. Så just nu renoverar vi lite där. Den 1/5 åker vi med barnen till Turkiet en vecka, vi har köpt ny bil (hämtas imorgon), barnvagn ska köpas och allt därtill. Det är en del jobb nu framöver men jag hoppas jag ska orka med allt. Är lite orolig över att jag ska få foglossning tidigt denna gång då jag fick det med Yuna. Men det är ju inte allt i världen, men man känner sig lätt begränsad då man har ont. "Inget ont som inte har något gott med sig"? :)

Varför jag alltså inte bloggat så mycket är för att jag inte riktigt vetat vad jag skulle bloggat om. Det är så mycket bebis prat och tankar nu så man är väl rädd att tala om det för världen innan största risken för missfall är över. Men nu är den förbi och vi hoppas få kunna gå tiden ut utan några komplikationer. Positiv anda är väl sunt har jag för mig :)

Vi flyr fältet i vår

1/5 åker vi iväg till varmare ställe, Turkiet rättare sagt! Åh det ska bli så härligt! Och det bästa med resan är att Jonathan och Yuna följer med oss. Underbart!

Jag längtar som bara den!

Nattsudd

Ibland kan jag bli så himla trött på vissa saker... Känner mig rätt kryptisk nu men jag orkar inte ta hela grejen här på bloggen. Men idag har set känts jobbigt. Det hela kan visserligen bero på att jag just nu är så extremt känslig och därmed kanske jag reagerar starkare på vissa saker. Men samtidigt känns det som något jag skulle kunna vara mycket frustrerad över i övrigt. Saker och ting förändras väl med tiden... Hoppas jag. Fanns en nära vän som sa det till mig när jag pratade om det. Det kommer vända och då kommer allt kännas så mycket bättre! Jag hoppas det och egentligen vet jag väl också det.
Men sådana saker då som att "behandla andra så som du själv vill bli behandlad"? Känner inte av det... Inte alls. Och det är väl en annan sak i hela denna röra i mitt huvud. Nä... Ska jag kanske bara skita i allt det här och bara bry mig om mig själv och mina egna? Lät som en plan! Tills dess att motsatsen är bevisad i alla fall. Jag har dragit mitt strå till stacken alltför många gånger, utan att få något för det. Kanske ska jag då vara likadan....?

Alltför länge sedan

Länge sedan sist nu. Har haft fullt upp med diverse saker. Mycket skulle fixas inför julen och vi har ständigt gjort saker. Känns inte riktigt som om man återhämtat sig ännu. Det har hänt så mycket. Jag är positiv till allt såklart :)
Strax innan julafton struntade jag i dieten. Det får vänta till senare. Träningen ska jag åter ta tag i men kanske inte så stenhårt som jag tidigare tänkt. Det får duga med promenader, trampmaskin, rumpövningar och träning för armar. Ska inte ta ut mig helt och hållet nu.
Har inte planerat in någon startdag ännu utan det kommer när det kommer. Imorgon kanske eller i helgen. Snart blir det! Ser framemot det.

Hoppas ni har haft en riktigt bra jul och nyår!