Att få tid

Tankar och funderingar kan verkligen tära på en och man kan må extremt dåligt! Jag försöker att fly undan dom men jag verkar bara misslyckas... Sysselsättning av högsta grad är något som jag verkligen behöver just nu. Det känns inte som om det blir lättare att prata utan tvärtom. Men det kan i och för sig ha att göra med att man blir så nedstämd och vill börja gråta...vilket jag avskyr...att gråta framför andra. Vill jag få utlopp för mina känslor så gör jag det gärna i tystnad eller när jag är ensam och ingen annan ser eller hör. Jag vet att jag måste rycka upp mig och sluta gå runt i cirklar...men jag är inte redo just NU. Det är ännu för färskt för att jag ska kunna sitta som jag gjort alla andra dagar, i lugn och ro och bara vara...det funkar inte riktigt så. Det tar tid och man ska inte tvinga bort det eller känna någon stress. Allt har sin tid och vi måste lära oss det. Ingen kan säga att det gått si eller så lång tid och att det nu är dax att ta dig samman... Man får ta sig den tiden som det behövs. Låt en människa få känna att du finns bakom och inte som ett hinder... Det är allt som behövs.