Snart är denna söndag och även helgen, slut. Den gick fort förbi.
Är inne på dag 3 nu av medicineringen. När jag varje morgon tar fram 4 tabletter som ska tas, känner jag en inre ångest. Ångesten är förmodligen av de grunder att jag avskyr att ta piller och att då helt plötsligt ska man behöva inta 4 tabletter på morgonen och sedan ytterligare 2 på kvällen. Jag avskyr den känslan!
Men tydligen ska de hjälpa mig och jag måste ge möjligheten en chans till bättre välmående.
Det har fungerat hyfsat bra idag. Däremot har jag inte riktigt haft tid att fly iväg inåt. Har sett både tv och film som varit intressant. Men när allt det tar slut så märker jag själv hur jag själv flyr iväg. På sätt och vis är det skönt att bara få vara jag i mig själv. Men på samma gång är det som om jag sitter fast där jag helst av allt inte vill vara, ensam, med mina tankar.
Medicinen har börjat ge känningar... Har haft hjärtklappning, domningar i händerna, skakningar och illamående. Hjärtklappningen är jobbigast då jag känner inre panik, vilket brukar medföra att jag får svimmningskänsla och jag känner hur jag blir knäsvag och yr. Men jag vet ju hur jag ska göra när det inträffar i alla fall.
Men jag blir alltid lite rädd.
Det är så himla svårt att förklara hur jag mår när ni inte kan sätta er in själva och när ni inte själva kan krypa in och själva känna efter åt mig... Men jag vill lova att det inte är trevligt!
Jag hoppas på att snarast möjligt få någon att prata med.
Over and out!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar