"Ibland är det skönt att bara få komma bort..."
Tog mitt pick och pack idag och åkte ut till min mormor ute i Svartlå för att komma bort från stan och även kurera mig från min hemska förkylning.
Till stor del är också att jag ökar min dosering imorgon och jag vill helst inte vara själv då, speciellt inte när jag har barnen under mitt ansvar.
Nu kanske det låter som om jag använder mig av piller från Helvetet, men så är det inte. Men av de biverkningar som jag redan fått, vill jag inte ta risken att vara ensam om de blir värre nu när jag ökar.
Men hur går det nu för mig?
Jo, det funkar väl... men jag kan behöva hålla igång lite och sluta sitta i mitt lilla hörn eller ligga i min säng och sova bort allt. Ingenting fungerar på det viset. Då vet jag heller inte om tabletterna funkar. Men det känns inte heller som om jag orkar ta på mig saker och ting. Tycker allt känns nog svårt som det är nu. Att sätta sig med ett CV nu är alltså inget jag skulle kunna göra.
Det tar tid att läka och det tar tid att jobba med sig själv.
Men bara för det ska jag inte bli lat och bekväm.
Press är något jag inte klarar av nu.
Glömsk har jag blivit.... Åh gud vad glömsk jag är.
Jag måste hålla koll på mina tabletter som jag ska ta och även skriva ned NÄR jag tagit dom. Har kunnat fråga 3-4 gånger om jag tagit mina mediciner, om nu Patrik har haft någon koll.
Ja Gud... jag blir inte riktigt klok av det här...
Men snart vänder det... eller??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar