Questions

"Frågar man inget, får man ingenting veta...."

Fick en kommentar på förra inlägget som jag hade tänkt att besvara med ett nytt inlägg i bloggen så att ni alla kan ta del av svaren, då det är tydligt att många ser ut som stora frågetecken...

Så här löd frågorna från en läsare:

Vad hände mellan dig och David? Skulle inte ni gifta er och allt? Hur länge var ni tillsamman, det var väldigt länge va? Hur mår du efter separationen, och hur mår David? Är ni vänner fortfarande? Please tell us everything! :)

/Kramar från en läsare.

Jag vet inte hur jag ska svara på första frågan om va som hände mellan oss... men jag kan väl säga så mycket som så att han inte har gjort något fel över huvudtaget. David är en fin människa och vi kommer alltid att ha det bästa i våra liv tillsammans, våra barn. Det kan ingen ändra på. Vi kommer försöka att göra saker tillsammans, så som att åka till leklandet, kalas, farsdag, morsdag etc etc. Det viktigaste nu är att barnen ska känna sig trygga och inte utsatta. För det är lätt att barnen kommer i kläm vid separationer, vilket är något jag avskyr. Även om det skulle vara så att föräldrarna i fråga skulle avsky varandra, ska det inte vara något som ska påverka barnet/barnen. Man biter ihop för DERAS skull. Men så är inte fallet mellan mig och David. Vi har en hemskt bra kontakt och vi försöker båda två att mötas halvvägs och att även ställa upp på varandra.

Det var tänkt att vi skulle gifta oss, ja. Men så ser det inte ut nu. Tyvärr.

Jag och David blev tillsammans den 3e februari 2001, så vi hade ett förhållande på över 10 år. Det är lång tid. Dock inte så lång tid som var planerad.... för vi hade tänkt spendera hela våra liv tillsammans. Men så blev det inte. Ibland så inträffar vissa saker och rör om lite i grytan.... saker och ting förändras.

Separationen har varit svår främst för barnen och David... men vi jobbar på det och försöker göra det bästa av situationen. Det blir lättare med tiden.

Hoppas du fått de svar du önskade :)

Tack för att du läser!