Då satt man här, alldeles ensam och känner mig allmänt överkörd.
Tankar spinner fort runt i huvudet och jag känner att jag måste göra något för att inte bli helt och hållet från vettet. Men orken finns inte.
Kroppen hänger inte alls med mig nu.
Jag önskar att jag kunde placera ut orden, kunna beskriva denna känslan. Men det går inte. Inte till fullo.
Känner mig trött, orken sinar.
Var hittar jag motivationen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar