Men ta ett piller....!

"Vid värk och feber är jag effektiv..."

Ont i huvudet har jag nu... men jag orkar inte trycka i mig piller bara därför. Har man druckit nog mycket vätska så ska man helt enkelt inte ha huvudvärk. Därför har jag alltså inte duckit tillräckligt idag.

Börjar dessutom vara less på alla dessa piller och mirakelkurer för i princip allt...

"Har du ont i huvudet? - Ta ett piller!", "Har du mensvärk? - Ta ett piller!", "Har du svårt att sova eller är du allmänt trött om dagen? - Ta ett piller!"

Nej nej nej nej!! Piller är inte svaret vi behöver och söker. Varför vi får ont eller varför vi har svårt att sova eller är trött på dagen, det har sina naturliga orsaker. Visst att vi kan behöva en hjälpande och betydligt lättare hand på vägen. Men ta och rannsaka problemet först.

Jag, personligen, avskyr piller av alla dess slag. Jag vill inte ta dem om det absolut inte är vid bristningsgränsen av smärta. Människan är byggd på det viset att smärta ska kännas. Vi är ju mänskliga för guds skull. Hade det varit meningen att vi skulle bota sjukdom, smärta etc etc, hade det då inte redan funnits vid vår ankomst? Hade piller kunnat bota så skulle vi leva i evigheter. Visst att de kan lindra smärta och även ge oss mer tid inför döden. Men de kan aldrig göra oss hela. Förstår ni var jag vill komma med detta argument?

Jag tror det.

Nä, piller är inte min grej för fem öre. Endast när jag absolut inte orkar mer. Och det visade jag nog tydligt vid min sömnlöshet. Jag klarade mig från att ta detta lilla piller i över 2 veckors tid. Men då var jag på bristningsgränsen. Jag grät av att vara så trött, av att vara så oklar i huvudet och rädd för mina egna tankar och funderingar. Hur jag kunde fabla iväg helt och hållet.

Vid den tidpunkten var jag verkligen less och behövde få sova.

Onsdag idag... Har varit rätt stillsam och lugn. Men har ändå fått jobba på lite. Kan väl inte säga så mycket mer än så. Bra dag ändå!

Imorgon blir en betydligt tyngre dag då jag ska försöka göra både det ena och det andra inom kort tid. Men jag ska väl klara av det. Men jag vet att det nog ändå blir tungt. Dock måste det göras... men så är det ibland. Allt kan inte vara en dans på rosor. Även om vi ibland kan önska oss det. Men det är bra om man kan sakna sådant också, annars vet vi inte hur det är när vi väl får det. :)

Lisa D och min fest blir troligtvis uppskjuten till nästa helg istället... men då har vi också även tid att planera kvällen lite bättre :)

Nu kaffe kaffe kaffe och dessa cancerpinnar... när ska jag lyckas sluta?