lördag 22 september 2012

Oj oj

Åkte till Malin igårkväll för att se på en skräckis och äta en massa gotta. Mysigt var det! Behövde få tänka på något annat och självömka lite då jag har rätt så ont.
Sov över där till idag.
Var och plockade både lingon och blåbär på dagen, vilket jag fick sota för sedan då smärtan infann sig. Hade dessutom varit och lyft i Lucas och burit matkassar tidigare.
Gick med värsta smärtan i någon timma trots intag av smärtstillande. Men som tur var gick det över vid kvällskvisten. Försöker njuta nu av att inte känna av något. Men det är svårt.
Har kommit mig hem för en stund sedan och kommer förmodligen bli bosatt i sängen resten av helgen. Kanske t.om längre än så. Det beror på.
Trött är jag nu. Men det är väl som det ska vara efter att kroppen fått förbruka så mycket energi av att ta hand om smärtan.
Jag självömkar och jag anser att jag har rätt till det!

Nu ska jag lägga mig i sängen och hoppas få kunna ligga där rofyllt en stund till.

fredag 21 september 2012

Nu är det gjort

Då var den operationen över. Äntligen! Jobbigt var det i alla fall. Eftersom Patrik är och jobbar, skjutsade Malin mig till sjukhuset. Hon fick även sitta inne med mig när dom skulle operera. Kändes tryggt att ha någon där. Det behövdes inga ord, bara tanken av att hon satt där bredvid mig, gav mig en lugnande effekt. Nu återstår bara väntan på att provsvaren ska vara klara. Ytterligare någon vecka.
Väntan.
All denna väntan!

Ikväll ska jag i alla fall självömka med gotta och film!

Tack och hej!

torsdag 20 september 2012

Fredag 21/9


Imorgon är det fredag och det står operation på schemat. En dag jag har väntat på. Vill inte gå igenom den men om man ändå måste så vill man göra bort det snarast.
Därefter kommer det att dröja ca 4 veckor innan svar på ytterligare prover. Känns drygt!

Igår fick jag dessa fina blommor av Jonathan. Han hade velat köpa något till mig och hittade dessa fina rosa rosor. Älskar dom! Blir så rörd!
Yuna har varit tydlig med mig också. Hon har gjort klart för mig att hon kommer ta hand om mig och inte lämna mig. Vilka goa ungar jag har. Vad har jag gjort för att förtjäna dom?
Och Patrik... Vad jag älskar er!


I

torsdag 6 september 2012

Ho ho

Ni får ursäkta mig och ha tålamod med mig. Jag skriver inte fullt lika mycket som jag en gång gjorde. Detta kan bero på många faktorer. Tror jag bloggar MEST när jag mår dåligt. Visst är jag inte 100 ännu, men jag lyckas ta mig igenom dagarna rätt bra. Bästa dagarna är när Patrik är hemma. Han håller mig fast med fötterna på marken :)
Någon skrev i ett tidigare inlägg och frågade om jag hade ätstörningar när jag jämt såg så smal ut. Jag kan lugnt säga att det är något jag INTE har. Däremot har jag guppat upp och ner en hel del. Från att äta sunt och samtidigt träna till att inte göra en skvatt. Vet inte riktigt vart det gick snett :P Men jag hade planer att börja om imorgon.

Till en annan kommentar också då.
Visst är den rätt skön This is love med Will.I.Am. Var det av någon speciell anledning som du gav mig tipset till denna låt? Bara funderar och är nyfiken :)

Nu ska jag gå och sova så jag orkar upp imorgonbitti.

Ha det bra!

måndag 27 augusti 2012

aj aj

Idag har varit en sådan där dag då jag mest bara varit. Det kan kännas jobbigt då man ständigt lever i sina tankar. Därför tog jag mig själv i kragen efter att ha fått prata med Patrik. Jag tog tag i tvätten, rengjorde fläkten och plockade lite här och var. Sysselsättning är bra, eller att se en film. Då har man inte tid till att tänka.




Nu ska jag vara lite otrevlig och tala om för er gott folk att jag har fått min mens. Samtidigt som det kändes jobbigt så är jag ändå lite lättad. Jag har inte haft den på 1 år. Mensvärken hade jag väl ändå kunnat skippa i alla fall. Men den är här likväl som tant röd.

Kvällen är kommen och jag ska dricka någon kopp kaffe. Kanske ser något roligt på TVn, annars kanske jag tar och ser på "What to Expect When You're Expecting".

Ha en trevlig kväll!

lördag 25 augusti 2012

The real you

Jag vet inte varför jag får mina infall att skriva från hjärtat. Är det kanske pga musiken som flödar genom mina högtalare?
Att vara ledsen beror inte på att man vantrivs i sin relation som man har. Jag kan tala om för er att Patrik gör mig till världens lyckligaste! Jag är lyckligt lottad som får ha honom i mitt liv.
Om jag får förklara mig lite lätt och en aning tydligare så är det på detta vis:
Jag har fått "diagnos" och redan vid tidigare stadium blev jag enormt nere och är nu rädd att hamna där igen. Har man aldrig varit där kan man heller aldrig riktigt veta hur det är. Men jag är rädd. Att försöka hålla skenet uppe, att försöka mota bort, det går, men det går endast under en viss tid. Efter den tiden då är det kört. Då befinner man sig där. Det är försent.
Jag vet hur det är att tappa hår, tappa alltför mycket i vikt, inte känna något alls om dagarna... Det värsta. Att inte känna något alls. Ingen kärlek, ingen smärta, ingen gråt... ingenting. Inget finns.
Jag vill inte vara med om det.
Ordbajsar är jag bra på... vet inte ens var mitt slut ska infinna sig i det hela.
Dags att knipsa här och nu då kanske....

.

måndag 20 augusti 2012

..........

Jag är inget vidare duktig på att uppdatera bloggen numer. Det vill jag be om ursäkt för.
Det finns en del som tycker att jag skriver alltför mycket om hur dåligt jag kan må. Först och främst vill jag då påpeka att det var länge sedan som jag mådde dåligt. Visst kan man må dåligt emellanåt men nu menar jag riktigt dåligt. Jag kan väl inte direkt påstå att jag mår just så dåligt som jag tidigare gjort. Men det kan kännas lite tufft nu.
Fick en kommentar i mitt förra inlägg och jag ska försöka svara på det nu.

Jag lider inte av någon sjukdom alls utan har "endast" fått tråkiga nyheter. Jag har tidigare valt att inte "blotta" mig helt i min blogg och det är av vissa anledningar. Hade mycket väl kunnat skriva allt det jag ville här men anser att det finns för många som gottar sig i andras lidande. Vilket är så himla fel. Men så är det tyvärr. Alltid finns det någon som missunnar en annan.
Hoppas du fick det svar du hade hoppats på.

Ha en bra dag!

onsdag 15 augusti 2012

Back

Oj vad länge sedan jag skrev något här..
Har egentligen inte så mycket att berätta. Livet rullar på helt enkelt.

Det enda nämnvärda är väl att jag fått provsvar idag från Sunderbyn och man kan väl säga att de inte var glada nyheter. Av någon anledning får jag aldrig glada svar därifrån. Många tankar har gått runt i huvudet på lilla mig och jag har även fått gråta lite. Men gråter gör jag helst när ingen ser. Jag tycker det är jobbigare om någon ser mig då.
Redan innan jag fick svaret så förstod jag nästan vad som skulle vänta mig. Men jag ska inte gräva ner mig i detta nu utan försöka ta allt som det kommer. Jag är inte dödssjuk. Så mycket kan jag väl ändå säga.

Imorgon/idag/onsdag, kommer Patrik hem och det ska bli så skönt! Jag behöver hans stöd och hans varma famn. Känns tur att jag fick svaren idag och att jag inte fick det på fredagen efter att Patrik just åkt på 1 veckas jobb. Det hade varit betydligt jobbigare.

En liten update av mig då... Alltid lika trevliga och muntra inlägg *harklar mig*

Sov gott allesammans!

lördag 7 juli 2012

Till minne av

Jag vill inte påstå att jag kände Herbert och precis som han var. Det är så himla synd att jag aldrig fick känna honom så som många andra. Men det jag vet med all säkerhet är att han var en glad, positiv, kärleksfull man. Trots sin sjukdom kämpade han och visade sällan sitt lidande. Han njöt så länge han kunde av livet tillsammans med sina nära och kära. Jag är så mäktigt imponerad av hans styrka som han hade, för många har inte den. De flesta ger upp och ser dystert på vardagen. Men inte Herbert! Visst gjorde sjukdomen honom begränsad till mycket men han ville gärna vara med på det som var möjligt.
Ibland kan jag reflektera vissa ord, meningar eller dylikt, med något som Herbert kunde ha sagt. Och det känns bra att även jag hann få något att tänka på emellanåt.
Nu har det gått 1 år sedan hans bortgång. 1 år av saknad. Vi vet att det första året alltid innebär så mycket förändring vid födelsedagar, julaftnar, nyår, ja, alla de högtider man firat ihop. Saknaden blir så påtaglig och tung. Man kommer alltid sakna och älska människan men det blir lite lättare allteftersom tiden går. För stora sår kan aldrig läka, det blir likt en ärrbildning och man påminns om hur det ärret kom till.
Många tankar idag och jag ska finnas där för familjen.

Hittade några dikter som jag vill dela med mig av och som jag tycker är fina:

Du somnade stilla
då färden var slut
från allt vad du lidit
Du nu vilar ut
Vi binder en krans
av minnen
de vackraste och
finaste vi har
Vi vet att de aldrig vissnar
Hos oss är Du alltid kvar.


Nu slut är smärtan
Du funnit frid
Men lämnat hjärtan
Som saknat Dig


Det kom en dag en stilla vind
och smekte ömt Din trötta kind
Liksom ett ljus som blåses ut
Din levnadsdag har nått sitt slut.

måndag 2 juli 2012

Hur tänker folk?


Jag läste på en sida om människor som tar bort, säger upp bekantskaper med de som inte håller på "rätt parti". Det fick mig att tappa hakan helt! Ska vi inte längre få tycka och rösta som vi vill utan att det ska bli en massa skit?
Om jag då röstar på ett parti som inte anses "vara bra nog", ja då är jag inte längre en del av en människas liv? Bara för att jag har en helt annan åsikt eller tänkande så ska jag straffas för det? Klart man får tycka, tänka och rösta som man vill. Du är väl ändå densamma som du alltid varit även om du röstat på något annat parti. Dock så handlar detta förstås om SD ( Sverige Demokraterna ) såklart. Vad annars? Men ändå. Inte fan är man väl rasist bara för att man skulle rösta på dom? Har jag så fel i det?
Nu är jag ju en av de människor som håller min politiska åsikt för mig själv eftersom jag anser att människor inte har med det att göra. Jag läser på om partierna och jag bildar min egna uppfattning. Visst, frågar någon så kan jag väl självklart svara på frågan, så farligt är det inte. :)

Ultima Thule - Uti vår hage

Take me there!

 Aruba

 Bahamas

 Egypten

 Maldiverna

Vietnam

söndag 1 juli 2012

Brrrrrrrr

Det är visserligen inga tidiga morgnar som man drar sig mot jobbet men likafullt är man galet trött på morgonen. Jag undrar hur det kommer sig? Men imorse var det som om man vaknade upp en vintermorgon. Det var riktigt kallt. Släpade täcket med mig in till köket för att ta mig kaffe. När ska nu den riktiga sommarvärmen komma???

Blir att jobba från 10-16 idag igen, därefter är man ledig till onsdag. Om det inte hinner börja regna hade jag planer på att ta mig en promenad ut till svärmor. Om jag orkar. Som det känns nu så skulle jag bara vilja få sova.

Nåväl... Inta någon sorts frukost på detta och sedan göra sig klar för dagen.

Första dagen

Idag har man varit och jobbat första dagen på nya jobbet, imorgon är det ännu en dag innan jag blir ledig till onsdag igen. Fick lite ångest idag/ikväll. Vill inte gå närmare in på det men jobbigt var det i alla fall. Har mycket tankar som snurrar runt. Inte bra... Jag får ta och rensa ur dom när Patrik kommer hem. Då brukar det kännas bättre efteråt. Nu ska jag nanna kudden.

Ha det bra!

fredag 29 juni 2012

Här igen


Jag har inte varit så aktiv på ett tag men det kan bero på att jag ordnat mig ett jobb, tagit vara på tiden man haft när barnen har varit här osv. Träningen och dieten går också bra. Har varit och joggat i onsdags och även idag. Skönt som tusan!

Idag fick jag ett ytterst trevligt mail dessutom!
Jag har vunnit 2:a pris i en tävling och jag kommer få hem 4 biljetter till Legoland. Tror ni barnen kommer bli glada??!! De älskar ju Lego! Jag är överlycklig att jag vunnit något och att det även är något som jag kan överraska barnen med. Jag vill och försöker så mycket hela tiden och nu äntligen fick jag något, helt gratis, att ge dom. Underbart!


torsdag 21 juni 2012

Nu går det bra!

Nu var det ett tag sedan sist. Men jag har haft lite att göra den sista tiden, allt från träning, aktiviteter med barnen och att ordna så jag får mig något jobb.

Först vill jag nämna att jag ännu inte vägt mig, trots att det gått lite drygt 2,5 vecka. Jag vet inte varför jag inte väger mig. Oftast kommer jag ihåg att jag ska väga mig men något i mig vill ännu inte. Hmm. Kanske lite ångest från helgen? Drack några öl i fredags, åt 1/4 dels pizza på lördagen, grillat senare på kvällen samt ännu lite mer alkohol. Klart att kroppen tar åt sig. Inte så mycket kan jag väl tro men jag är väl ändå lite skraj för det antar jag. Men jag har fortsatt i att gå mina promenader och leva livet lite lättare. Jag mår bra av det samtidigt som det kan bli en aning påfrestande då man så gärna skulle vilja äta en saftig burgare, en smarrigt god pastarätt eller liknande. Men jag försöker stå på mig och jag lyckas ändå rätt bra :)

Var på arbetsintervju igår/tisdag och jag hoppas att det snart ska leda till jobb. Kastade iväg en ytterligare ansökan idag/onsdag och senare fick jag veta att jag ska på en intervju imorgon kl 13. Just nu lever jag gott och jag hoppas på att detta jobb ska bli mitt! Får jag detta jobb blir jag (förmodligen) tillsvidareanställd och jag behöver inte springa runt på en hel massa ströjobb. Att få fast jobb är helt klart något jag strävar efter! Gud så skönt det hade varit att äntligen få sig en riktig inkomst, kunna spara, kunna unna mig själv, barnen och Patrik något. Det hade varit guld värt!! Men vem tycker inte det egentligen? Klart att alla vill ha sig ett jobb, något att kunna göra varje dag, en lön att se framemot varje månad. Ja, vem vill inte det?
Det kan hända att någon annan får jobbet jag sökte men jag hoppas innerligt att den personen är jag. Men vilken tur jag då måste ha. Även om jag sökt på många jobb så ligger jag väl kanske inte ens i närheten till så många andra. Men jag hoppas hoppas hoppas!!

Nu ska jag sova så jag orkar med morgondagen :)

Sov gott!

fredag 15 juni 2012

Till er

En bekant till mig hade läst min blogg för någon dag sedan och blev orolig över att jag inte åt något. Kan förstå att hon trodde att jag inte lever på något alls då jag i ett inlägg endast nämnde kaffe. Det var inte min mening att gör henne eller någon annan orolig och jag vill bara meddela att jag givetvis får i mig dagliga mängder av sådant som kroppen behöver. Jag går på diet nu och använder mig utav en metod som har funkat bra för mig tidigare. Jag trivs med den dieten och jag mår ju inte dåligt av det. Inte heller min kropp.
Jag ville bara ta tillfället i akt och förklara så det inte är någon fler där ute som går omkring och är orolig :)

onsdag 13 juni 2012

Det går bra

Det blev ingen vägning igår och heller inte idag :/ jag glömmer av mig när jag är nyvaken och yr i mössan. Promenad blev det imorse i alla fall. Skööönt! Längtar tills Patrik kan börja promenera med mig igen. Blir lätt ensamt att gå själv. Läkaren som "opererade" hans ögon i Lördags sa att han skulle hålla sig från träning och ansträngning under en veckas tid. Men efter Lördag, då kan han :) he he.