Har suttit och läst igenom min blogg och man inser inte själv - i och med tiden som passerar - hur svängigt ens liv är. Mitt är inte det enda, det är det även för dig, dig och dig. Ena stunden är man den lyckligaste som gått på denna jord, andra vill man bara försvinna.
Det känns en aning dumt att lägga ut sådana känslor öppet, även om jag är mycket noga med att inte ge ut alla detaljer. Jag litar inte på människor, inte längre.
När jag har suttit och läst vecka för vecka, månad för månad och år, blir jag så ledsen, jag inser vad man gått igenom under så kort tid. Även om jag nu är medveten om de människor som finns där ute och som skulle kunna gå genom eld för att få leva ens liv, om än bara för en dag.
Vi är hemska människor, enormt egoistiska typer.
Och det som nu genomsyrar är alla de som inte tar reda på fakta, utan lyssnar blint på vad andra säger. Sådant som kan förstöra så himla mycket.
Kan inte lägga undan mina hörlurar... sitter och nöter samma låt om och om igen... Underbar!
Men nu ska jag ta lite bilder till min fotouppgift och sedan skriva till min lärare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar