David slog på underbara Ted Gärdestad tidigare ikväll... det fick en att börja tänka, gå in allt längre in i själen. Jag började tänka på alla de som inte har det lika bra som vi. Vi har pengar så det täcker alla räkningar, tak över huvudet, mat och lite därtill. Ändå klagar vi för att vi inte har mer. Jag skäms på dessa tankar, även om jag själv ofta gnäller över att vi skulle haft det ena efter det andra. Fy skäms!! Tänk om vi alla skulle haft 20 kr som drogs på autogiro varje månad. Tänk om alla i världen hade det så. Hur skulle de andra ha det då? De som inte har pengar, de som inte har mat och rum. Skulle deras tillvaro förändras om alla dessa pengar kom till var och en av dem? Det som slog mig här om dagen då jag pratade med Linda G, det var hela Tsunami grejen och World trade center, hur mycket folk tog sig i kragen, massmedia och många länder som ordnade mat, dryck och allt vad det nu var. Vid stora tragedier syns folk och de vill mena väl. Halleluja! Men det som inte syns, det som vi alla vet, ska det bara ignoreras? Varför har inte folk lika stor viljestyrke då det handlar om varje dag, varje sekund? Skulle vi faktiskt kunna förändra hur det faktiskt ser ut för dem? Varför gör vi det då inte? Jag menar, vi är ju flera miljarders människor i världen, och det handlar om en liten summa, 20 kr eller så. Varför kan man inte bara sätta det till verket?
Jag förstår om det är en himla procedur, men är det inte värt det? Att de också ska få må bra, och kunna få det mer likt oss.
Ska man vara tvungen att lyfta fram detta själv för att alla är så egoistiska? Kanske lika bra. Synd att man inte hade en synligare blogg så att detta kunnat komma fram till de som borde veta hur man tänker...
Nåväl... jag hoppas på en förändring. För alla är ju lika värda och ska behandlas precis som alla andra.
Tänk om det vore en nära släkting till dig som det handlade om.
Fy f*n för hur världen ska se ut, och för hur orättvist det är!
1 kommentar:
Åhh tack så mycket!!! Det känns bra! :)
Skicka en kommentar