tisdag 20 oktober 2009

What can be more wonderful?

Jag har min älskade fästman och våra två härligt underbara barn och jag känner mig mer levande än jag gjort på ett tag. Men det är hårt i skolan nu måste jag säga...usch, vill bara att veckan ska ta slut nu.
Gjorde provet idag och det gick faktiskt rätt bra, jag är nöjd med vad jag kunde åstakomma och jag hade nog inte kunnat göra det bättre än vad det blev. Jag hoppas att jag kom ihåg hur kretsloppen gick... Jag är en sådan som aldrig går tillbaka i boken och tittar efter, jag vägrar! Tycker det är nog hemskt att alla pratar om vad man skrev in och så, vill helst undvika det, då kommer man OFTAST på att man glömt något eller att man skrev en aning fel... Nä, jag vill inte titta tillbaka, provet är gjort, varför spekulera??

Imorgon blir det att ta tjuren i hornen, jag ska ringa enhetschefen på min APU plats, jag HATAR att ringa, det är det värsta jag vet, OCH spindlar.
Hade jag kunnat överlåta samtalet till någon annan så hade jag med glädje gjort det.
Men men, jag måste möta detta också, förr eller senare. *suck*

Såg en sorglig men vacker film idag på social omsorg, jag började lipa, så bra var den, men jag är då också känslig, men jag tror att de flesta skulle haft tårfyllda ögon av den. Jag är blödig, jag vet ^^ Men det är också en bra egenskap och jag tror att jag någonstans platsar med att visa så mycket känsla och medlidande. Dessutom tror jag att man behöver kunna visa sin mjuka sida då man jobbar med människor i vård och omsorg. ^^
Jag får använda mig lite av det, men förstås inte släppa ut allt.

Nu ska jag fortsätta med mina uppgifter och allt vad det är...

Smell ya!

Inga kommentarer: