......

Ögonen var blanka och nära till att tårar ville rinna

jag visste redan innan att det var över

Känslan av att något var fel

att du var ledsen och arg

Jag visste vad det var

men jag ville inget säga

I rädsla för att få dig att tappa kontrollen

att få dig falla djupt ner i sorg

Jag ville inte höra dig gråta på nätterna

inte höra dig kippa efter andan

Vad var jag för en människa

som inte ville att hon skulle få det ur sig?

Ville jag kanske inte känna sorgen med henne

eller var jag rädd för att känna den?

En distans människor emellan

och en sorg samlad med hat

En cirkel som brutits

en cirkel av tillit och kärlek

Krossad tidsrum

vandrande själar med tomhet i blick

Tid som går

men ingen tid som läker sår

Brustna hjärtan och minnet lever vidare

jag minns inte längre den du var