Döden finns överallt
och den inträffar varje sekund
Läste idag på aftonbladet att en ung man hade hängt sig under livesändning i sitt eget hem.
Eftersom att skvallerpress ofta inte har all fakta, ville jag veta mer.
Jag googlade, och vips kom jag in på flashback. Där var den, tråden som han hade skapat. När jag läste hans ord ville jag förstå honom på samma nivå som han förstod sig själv. Han levde med aspergers och jag vill tänka mig att den sjukdomen inte kan vara lätt om man dessutom har en lindrigare del av den. Han verkade vara som vem som helst. Men det är klart att sjukdomen sätter sina spår. Men hur människor kan bemöta en människa på det viset, mana honom att göra det, säga hur dum i huvudet han var etc. Visst, att gå ut med det på en sajt som är topprankad av besökare dagligen... men det kan vara ett rop på hjälp. Att han ändå ville att någon skulle höra honom, om än man inte skulle kunnat förändra hans vilja. Men att människor ändå skulle veta att han mådde dåligt. Att någon skulle vända sig mot honom och inse att han var skör. Jag vet inte... jag spekulerar. Dock hade han kunnat lämna filmningen utanför. Jag tror inte att någon vill minnas det som de såg. Jag tror inte att någon skulle vilja minnas honom så.
Jag blir alltid så tagen av sådana stora saker som dessa... jag blir själv skör och liten. Jag vill krypa in i mitt skal och gråta för honom, hans släktingar och anhöriga.
Just nu har jag dock ännu inte kunnat släppa hur förbannat störda människor vi har i världen... de som triggade honom, de som efteråt satt i spänning och väntade på att han skulle göra det, de som spekulerade om det ena efter det andra då han väl dött, närskulle polisen komma, ambulans, dela bilderna, klippa ihop till en film, det smaskigaste som hänt på länge... listan är lång. Hur sjuk i huvudet får man vara och var fan är respekten??
Jag är så innerligt förbannad över att vi lever i en värld med dessa idioter!!
Jag ska ta upp denna nyhet imorgon på SvB, men i ett annat syfte dock.
RIP
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar