Just nu vet jag inte riktigt hur jag ska inleda detta blogginlägg, vet inte heller vad jag ska skriva. Det finns så många tankar nu i mitt huvud och det finns även mycket sorg och ilska. Jag vet att jag måste rensa ut dessa mörka moln för att jag själv ska kunna fungera som människa, jag vet bara inte var jag ska börja. Det är som ett garnnystan där man inte kan hitta början och slutet.
Tar steget och skriver ned mina känslor lite så att jag slipper skitsnacket.
Mådde riktigt dåligt i måndagskväll och grät som jag inte gjort på länge. Det var inte bara av sorg utan av ilska också. Som tur var så fanns Daviid där för mig och försökte på bästa möjliga sätt att trösta och hjälpa mig. Men det är inte lätt för honom när han inte är kapabel till att kunna göra något åt saken, att kunna göra det bra. Så kan jag känna... att jag mår dåligt över att inte kunna lindra andras smärta. Det viktiga är att endast bara finnas där och kunna lyssna, det behövs inte alltid ord för att trösta eller för att visa att man bryr sig. Närvaron och att någon vill vara där, det är det som betyder något. Och jag är otroligt tacksam!
Det var som om tårarna aldrig ville ge vika hur mycket jag än försökte att stoppa dom. Jag vill minnas att jag grät mig till sömns den natten.
Det som också är jobbigt med allt detta är att allt tycks lappa över varandra, att "problemen" kommer efter varandra. Jag försöker vara stark nu, men jag vet också att jag måste ta mig an dom och få ett avslut innan jag själv blir ett vrak. Det är endast jag som har makten till detta, men det är enormt svårt och jobbigt.
----------------------------------------------------------------------------
Nog om det.
Jag måste få lägga till dessa underbara bilder på Yuna och Tidus... Älskar historian bakom dom och bilderna är så vackra.
För er som inte vet så kommer dessa karaktärer från Final Fantasy X, spelade det enormt mycket när det kom ut.
Idag
Det står Rörlig bild kl. 10.15 på schemat idag och därefter blir det att ta en fika med Linda G. Om det blir på stan eller vad, vet jag inte ännu.
Har beslutat mig också för att inte åka och se Hoffmaestro på farmen. 225 kr lät lite dyrt, även om det kanske inte är det. Men jag skulle kunna göra något annat för de pengarna, något nyttigare eller inte :)
Lisa D kommer hem den 2/4, på hennes födelsedag, 25 år. Hon blir hälften till 50 år före mig :) Men snart är det min tur...
Vad livet springer iväg. Man hinner knappt blinka. Men jag vet att jag lever nu och det ska jag inte ta för givet. "Lev så länge du kan och så mycket du förmögen till"
Nu ska jag ta mig en dusch och ännu en kopp kaffe...
Vi hörs och ses!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar