Den ligger uppe sedan tidigare denna bild... men jag kan ännu inte släppa hur fint dom gjorde när dom "lappade" ihop mig. Jag kan knappt se ärret längre och ändå var det långt, som ni själva kan se. Däremot har jag ÄNNU svårt med känseln där, men det skulle tydligen vara normalt.
Jag minns det som igår... *skrattar*
När jag låg på uppvak efter operationen, kände jag mig såå liiiiten och ynklig. Ständigt bad jag om smärtstillande och fick det oftast. :) Jag ville inte röra mig mer än nödvändigt och låg vaken från kl.16.35 - 09.- dagen efter. Jag hörde hur de andra patienterna snarkade, bad om hjälp etc. Det var som om jag inte kunde somna och jag var inte ens trött. Jag ville bara hem.
Sjukhus är inget ställe för mig att befinna mig på, inte som patient i alla fall. Avskyr att inte kunna känna sig som hemma, inte kunna gå som man vill.
Nä, det var faktiskt jobbigt, hela proceduren. Men jag har klarat mig bra om än det fick sina påföljder. Men jag kan leva med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar