Unnar mig

Träningen har gått så bra att jag unnar mig en dag som denna, vinets dag. Mycket gott vill jag lova. Imorgon är det vilodag om jag nu inte skulle få något infall och måste absolut träna. Sannolikheten är rätt stor ;P

Middagen bestod av rester från min kyckling och broccolipaj. 

Har egentligen inte så mycket mer att skriva. Vill bara ta det lugnt resten av dagen.

Trevlig helg på er!

Avskyr infall

Det värsta som finns för mig när jag går in för något helhjärtat är när onyttiga infall slår mig hårt i huvudet. Jag blir sugen på allt onyttigt och jag har väldigt svårt för att slå bort det där suget. Det är lätt att säga till andra att "stå emot, du kommer bara ha ångest sedan." Men när det kommer till en själv så vet man precis hur svårt det är. Ens egna råd och goda ord existerar inte. Det är bara suget som finns och den stora längtan att få äta något riktigt sliskigt.
Men för att vara jag så skötte jag mitt begär hyfsat bra idag. Vanligtvis när jag känner att jag "syndat", tagit en chokladbit eller något liknande, då ser inte jag det som en liten munsbit och att det får räcka så. Min inställning är ungefär;"ja, nu är det kört, nu kan jag lika väl trycka resten också. Lika väl att gå all in nu när jag ändå gjort ett snedsteg!!" Helt fel!
Men förhoppningsvis så kan jag nu försöka ändra på min syn till den där enda lilla godsaken.

Borde se över mitt schema och göra det mer fullkomligt. Just nu kör jag det mesta och har inte dagar för exempelvis rygg och mage, för att andra dagen köra rumpa och rygg. Som jag förstått det så ska man inte köra helkropp utan fokusera på olika delar, dag för dag.
Hmm... vad kostar en PT? ;P
Är så sjukligt dålig på allt det här. Men ständigt lär man sig väl något nytt.
Jag har ju börjat kunna laga ordentlig mat och det är ju helt fantastiskt! Men ännu så avskyr jag matlagning! :P

Nåja, upp före tuppen imorgon då mina syskonbarn kommer att stå utanför dörren strax innan 07. Ibland är jag allt bra snäll. :)

Sov gott!

Nya övningar

Har testat några nya övningar idag för rumpa och rygg. De kändes bra och jag ska absolut köra med dessa igen.
Jag är dålig på att känna ordentligt tror jag men jag vet inte riktigt hur jag gör för att träna nedre delen av magen. Några tips?
jag tränar magen men det är svårt att säga om det är övre, nedre eller hela :D
Kör situps, plankan och även en övning som innebär att man ligger på rygg och för benen upp och ner (raka). Vet inte vad den övningen kallas.
Alla tips mottages på sådant man kan göra i hemmet i alla fall.

Idag provar jag på att göra kyckling och broccolipaj med GI pajdeg.
Står och inväntar att den ska bli klar. Det borde inte vara så besvärligt eller gormigt men för mig kändes det så. Vi får se hur den blir helt enkelt.

Ta hand om er!

Längtan

Jag längtar tills jag nått mitt delmål och att jag kan se skillnad på hur min kropp ser ut idag och hur den ser ut då.
Min belöning kommer bestå av en tatuering som jag ska göra på min mage. Till en början var den tatueringen menad till att försöka dölja mina bristningar och den lösa huden som jag har fått efter mina graviditeter. Nu har jag ändå inte mycket lös hud och mina bristningar har heller inte blå/lila/rosa toner, men det är tillräckligt för att jag inte ska vilja vistas i bikini bland andra människor, eller knappt för min egen man.
Men det ska bli kul att se vad jag kan lyckas med :)

Brukar beundra hur musklerna arbetar då jag tränar framför spegeln. :) skulle vara haft ett inrett gym och en spegelvägg, det hade varit optimalt. Vem vet... vi har rum i källaren som kan inredas om vi bara får tummarna ur till att rensa lite.

Sköt om er och ha en bra kväll! <3

Vunnen tävling!

Fick ett roligt PM på Facebook att jag hade vunnit detta träningsredskap :) är så roligt när man vinner något! Och det här kan jag verkligen ha användning av nu!
Wiiii! Är så himla glad!

Pepp Pepp!

Träningen gick bra. Känner mig mer uthållig. Däremot känner jag inte riktigt att jag ger min rumpa det där lilla extra. Jag kör squat, utfall och andra övningar som jag inte vet vad de kallas för. Men min röv är fortfarande platt och inte så värst ansträngd. Måste jag kanske köra mer intensivt? Får kanske prova squat challenge i 30 dagar. Då borde jag märka skillnad. :P

I övrigt så känns armarna vältränade och låren. Ryggen är jag dålig på att träna i övrigt men ska köra ryggaps. Har dålig rygg allmänt och har haft det sedan 9-10 års ålder. Så det är ett hårt pass för mig, förmodligen det hårdaste av alla. Men träning är bara bra! Skulle ha tagit itu med det för läääänge sen, men sånt där sitter väldigt långt inne.

Känner mig så peppad nu!!

Vem är Jenny?

Slog mig helt plötsligt att det förmodligen finns många därute som följer min blogg och som absolut inte har en susning om vem jag är.

Nu kommer jag vara väldigt rak och ärlig och det innebär att jag kommer även avslöja något som jag tycker är hemskt jobbigt. 

Jenny heter jag och är född -86, fyller alltså 30 år i år. (Snälla någon!!)

Jag har tre barn, Jonathan -04a, Yuna 06a och lilla Milo -13. De två äldre barnen har jag tillsammans med en man från ett tidigare förhållande och lilla Milo är från mitt nuvarande. 

Är gift sedan 31/12 -15 alltså nyårsafton förra året :) väldigt färskt med andra ord.

Jag är en tänkare och filosof ända in i själen. Älskar att skriva och fotografering. Önskar inget annat än att få jobba med något av dessa delar. 

Har en lagomt stor familj med tre syskon. En äldre bror och syster samt en mindre syster. 

Jag älskar mina barn och min familj över allt annat på denna jord. Jag skulle kunna gå genom eld för dom. 

Jag är väldigt barnslig som person och har sjuk humor. Men vad vore väl livet utan??! :)

Men när det väl kommer till krita så kan jag uppföra mig och vara som vilken annan "vuxen" som helst. ;)

Något som inte många vet, men som jag tänker på hela tiden och måste arbeta med är, jag stammar. Visst, jag är inte extrem. De finns absolut de som har det värre än mig. Men detta har fått mig att verkligen rygga tillbaka och inte alls är den där personen som hemskt gärna ringer och surrar i telefonen. Nä, jag sitter hellre och smsar eller på annat sätt skriver. När jag har druckit alkohol spelar det ingen roll och jag kan surra huvudet av folk.

Herregud! Stort steg det där för mig. Det är inte alltför många som vet om det här. Men det är pga att jag har en tendens till att verkligen stamma då när jag väl pratar med de personer som jag sagt det till.

Men jag tror att telefonsamtal är värst av alla .

Hmm.. Har jag missat att nämna något? 

Fråga om ni vill veta något för nu blev jag helt ställd över att ha blottat mig :O

Frågar man inte, får man inget veta :)

Dagens middag

Nästan så att jag måste säga att det var snuskigt gott! Trodde jag skulle misslyckas som jag brukar göra med det mesta. Men jag lyckades och barnen älskade det. Både Jonathan och Yuna tog två portioner. :) Milo hann bli hungrig innan jag ens var klar så han fick plättar. Mycket spring fram och tillbaka från spis till bord. Men vad gör man inte. Barnen fick duka i alla fall.

Nu är alla mätta och belåtna. Och jag fick ett infall och måste nog bestämt träna en sväng till :) det kan väl inte skada??

Tack och hej!

Skynda sakta

Lite besviken på mina bilder då jag inte tycker att de är speciellt rättvisa. Sen att jag är en dålig fotograf när jag tränar, är en annan femma :P

Passet idag gick bra, om än jag hade en liten vild kille som sprang omkring och hängde sig på min rygg när jag gjorde armhävningar. Men det är något man får tåla helt enkelt. Det är ju roligt att se mamma leka på golvet vettja! :D

Har varit sugen på att köpa träningskläder nu i någon dag. Har sett så fantastiska snygga kläder! Men när jag sedan sett priset på ett par träningstights så har jag nästan tappat hakan. HUR kan man betala 699kr för ett par tights?? Skulle jag aldrig lägga mina pengar på! Tacka vet jag typ H&M eller andra lågpris kedjor. Jag ska ju bara svettas i dom! Nä, jag kommer aldrig någonsin lägga stora pengar på kläder. Däremot är skor viktigt tycker jag. Då kan de få kosta lite mer.

Ska strax börja med middagen. Ska bli riktigt intressant att se om jag lyckas, och om jag lyckas få i barnen samma mat :)

Ha det bra och träna lugnt!

Träningsdag, äntligen!

Har varit och lämnat Milo på dagis nyligen. Sitter i soffan med en kopp kaffe och förbereder mig mentalt för att ta bussen in till stan. Det är så sjukligt kallt ute, -30 grader om jag ska vara mer exakt.

Tyvärr måste jag till stan för att handla inför middagen idag. Ska ge mig på att göra en thaigryta med nudlar. Det ska bli intressant ;)

Mer intressant är om barnen äter det. Det är inte bara jobbigt att tänka nytt och nyttigt, det ska vara så att barnen också vill äta det som dukas fram. Och det är inte alltid det lättaste. Självklart vill man slippa göra två olika rätter. 

Vi får se om jag lyckas.

Ska dra fram pilatesbollen sen och pröva den. Har aldrig tränat med en sådan tidigare. Blir antagligen att googla fram några bra övningar då. 

Har även tänkt börja använda mig av ett "spel" som vi har till vårt Xbox 360. Har använt det för några år sedan och det var riktigt bra faktiskt. 

Tänk så mycket resurser och träningsredskap jag faktiskt hade att tillgå :) har inte behövt köpa något nytt, ännu. Sen vet jag ju också att det finns mycket i hemmet, vardagliga ting, som man kan använda. 

Nåja, nu göra sig klar för en vända på stan!

Ta hand om er! <3

Dagens middag

Jag är verkligen ingen människa som gillar att laga mat. Avskyr det om jag ska vara riktigt ärlig :P men idag överträffade jag mig själv. Gjorde panerad pangasius med potatis, broccolimix och remouladsås. Det blev fantastiskt gott! Första gången jag panerar något och det blev så lyckat. Känner mig mallig som få :)

Mer av den här varan vore bra. Dock känns det inte alltför nyttigt då man måste använda rätt mycket margarin då man ska steka den panerade fisken. Men det kanske finns något bättre sätt?

Remouladsåsen hade jag också kunnat byta ut men det var vad jag hade hemma :D

Min yngsta son Milo älskade maten också men vägrade äta grönsakerna :P

Mitt träningspass igår gör sig påmint idag... Känner värken i låren och rumpan. Är förvånad att jag inte haft träningsvärk innan. Kanske varit duktigare på att stretcha. 

Ska njuta resten av dagen och ge sonen ett välförtjänt bad med skum. 

Ha en fortsatt bra måndag, imorgon är det träning igen :)

Vilodag

Så här på vilodagen kan jag ge er fördelarna med äppelcidervinäger. Hur allt stämmer vet jag inte. Men jag har läst mycket om vissa punkter. Jag använder mig i alla fall av det innan träning och ibland även innan måltid. Skadar ju inte :)

Kallt som tusan är det idag och man känner att det skulle vara skönt om bastun var klar för att användas. Men den behöver städas ur och saneras från eventuella spindelfamiljer och annat. 

Ser framemot att kunna börja använda den snart :)

Ha en fortsatt bra dag!

Styrka

Vilket pass det blev idag. Oj så skönt det var och jag gav verkligen allt. Når jag kände att jag ville ge upp så intalade jag mig själv att jag var bättre än så och pressade mig ännu lite till. Det är skönt då man efteråt inser att man gjorde sitt allra yttersta och man klarade det trots att man trodde att det nästan var omöjligt. Sjukt nöjd är jag! 

Middagen blev verkligen inte det som jag hade tänkt mig idag. Tänkte att jag skulle göra fisk, potatis och massor med grönsaker, så som broccoli, vitkål, morötter och ärtor. 

Får göra det imorgon istället då :)

Nu är man gräsänka eftersom Patrik åkt på utbildning. Mitt sunda leverne brukar gå bra då de äldre barnen är hos sin pappa och Patrik är på jobb. 

Nu taggar vi om från mitt (som jag ser det) misstag från igår.

Ångest

Usch vilken ångest jag har! 

Gotta, gotta och gotta! Jag vet att man borde unna sig, men jag blir ett monster då det väl blir att gotta sig. Jag får inget stopp förrän jag mår illa. Nä, nya tag imorgon. Och då är det äntligen träning på schemat också som tur är. Då kanske man stoppar suget också.

Tack och god natt 

Älskar god middag!

Dagens middag. Idag blev det lite pommes, fläskytterfilé, sallad och pepparsås. Oj så gott! Coca-Cola zero på det hela och jag älskar att man kan dricka någon sorts läsk utan att känna dåligt samvete. :)

Har tjuvtränat lite. Stod i köket och kände mig allmänt rastlös och gjorde några squats. Sen körde ja lite mage. Men räknar inte det hela som träning eftersom det inte var något intensivt. 

Nu ska jag ta vara på kvällen och spela lite monopol med familjen 😊 

Sköt om er! <3

Vilodag

Min vilodag känns mer eller mindre tråkig. Jag VILL ju träna! Men jag vet att kroppen behöver ha sin vila. Jag får helt enkelt sysselsätta kroppen med hushållssysslor ;P alltid finns det något att göra i ett stort hus. 

Har varit ut på stan och shoppat loss, inte till mig själv, till barnen såklart. Men egentligen skulle jag behöva köpa träningskläder. Men just nu får jag nöja mig med det jag har och istället tvätta och vädra ofta. 

Ha en bra helg folket! 

Tjohoo!

Jag trotsade mig själv och tränade trots att jag inte kände för det :) min kära dotter höll mig sällskap och tränade hon också. Det var roligt att hon ville vara med. Vi lyssnade på härligt bra låtar och hade konversationer samtidigt. Det är en bra kombo.

Ny behöver jag inte längre ha så dåligt samvete ;)

Vet inte om det bara är jag, men tyckte mina armhävningar såg konstiga ut på bild. De känns bra och de KÄNNS i musklerna. Tycker däremot att jag ser ut som en groda :P

Nåja... Kanske inte bara är jag som ser ut så här.

Syndat

Blev syndens synd i eftermiddag då vi var bjudna på kalas. Samvetet mitt just nu är dåligt. Men man får helt enkelt tänka att jag kanske var värd lite gotta.

Funderar starkt på att kanske skjuta upp träningen till morgondagen istället. Får dåligt samvete när jag ens tänker tanken nu eftersom jag varit så motiverad men... Kanske bara borde kasta upp fötterna och njuta av kvällen istället.

Kvällspass

Har sett framemot träningen hela dagen idag och snart kan jag avnjuta det passet :)

Dagens middag bestod av en kycklingsallad. Känns som om jag ska spricka. Blev nog för mycket av det goda. Men då har jag nog mycket energi till träningen också och mer att bygga av. Men just den här känslan som infinner sig då man är så mätt... Kan vara farligt då man kan få känslan av trötthet. Kanske lite kaffe kan hjälpa till då.

Har dagdrömt idag och funderat på hur allt ser ut om 1 månad, 3 och 6 månader. Man ska ha långsiktiga mål men under resans gång så är kortsiktiga mycket viktiga. Just nu tar jag vecka för vecka bara och försöker läsa mycket och studera videos. Har fått en del tips som jag kan använda mig av. :)

Ta hand om er <3

Paltkoma :/

God och glad, utan kexchoklad.

Bilden är tagen för någon dag sen men jag gillar ju bilder till en text :)

Idag blev det ingen vidare nyttig middag eftersom min mormor bjöd på palt.

Det år något jag är svag för när det kommer till mat.

Men nu blir det inte palt på lääänge hoppas jag. Känner att jag måste ge järnet imorgon för att sen ta igen mig lite. Om jag kan. Har jag samma känsla som jag har nu så klarar jag väl inte en vila under helgen ;) får kanske vila lördag och måndag om det blir påfrestande :)

Skulle behöva sola också. Känner mig riktigt blek och som bilden ovan visar så syns det. Dessutom känner man sig alltid en aning fräschare av lite färg nu när det är så mörkt och kallt ute.

Är det någon som har något bra tips på såser som man kan göra av turkisk yoghurt? Jag tar gärna emot recept samt recept på god och nyttig mat :)

Tack och hej!

Starkare än på länge

Dagens träning gick sjukt bra! Man känner sig lite uttråkad då det är över. Brukar få infall då jag vill träna mer.

Sprang 6 km och övrig träning på det med allt vad det innebär. Känner mig så sjukt stark nu psykiskt och fysiskt. 

Hoppas det håller i sig. Men jag vet att det kommer att komma dagar då man vill ge upp, det är jag medveten om. Inget är en dans på rosor :P

Du kan om du vill

Så sant som det är skrivet!

I många år har jag gått och varit missnöjd med hur min kropp sett ut och det är mycket som jag inte gjort pga den känslan. Är man inte nöjd med sig själv så påverkas mycket runt omkring av det tyvärr. Jag har valt att göra den här resan främst för mig själv men också för mina barns skull. 

Jag tror på mer energi och en lyckligare själ. Och framförallt att jag kanske kan få ro i mig själv och se mig själv spm en stark och glad person. Då menar jag en riktigt glad människa, inte bara på yran utan även invändig lycka.

Hantlarna är i alla fall avdammade och ska snart användas. Taggad till tusen!

Längtar till den dagen då man kan se märkbar skillnad och resultat av mitt hårda arbete :)

Men för det krävs nog en Före bild... Den vet jag inte om jag vågar lägga upp här och verkligen blotta mig själv för er läsare. Men samtidigt så är jag här nu och vill göra en förändring.

Jag får fundera ett tag på det helt enkelt.

Tills dess... 

Ta hand om er! <3

Damma av småttingarna

Blir att leta reda på dessa nu tror jag :)

Vid senare tillfälle måste jag nog även göra plats för skivstången.

Känner mig enormt peppad och visst får man alltid plats med ett träningspass. Man får välja sina tillfällen och ta tillvara på dom. 

Bara för att man har barn så ska det absolut inte påverka. Man får annars göra det hela lite roligt för dom också om de inte vill släppa taget under den stunden. :P

Nu är klockan på tok för mycket och jag har barn som ska till skola och dagis imorgonbitti.

Ny dag och nya möjligheter!

Ny start

Sparkar liv i bloggen igen nu efter ett långt uppehåll. 

Nu har jag gett mig den på att jag ska träna och vad är väl inte bättre då än en dagbok för det :)

Har endast tränat 3 gånger och mitt mål är att träna 5-6 gånger/veckan.

Har gått ner en aning i vikt och tyckte att jag hade bra form att bygga muskler på.

Nu ska denna slappa kropp snart få bli fast. Och nu när jag snart fyller 30 vore det på tiden :)

Lägger upp några bilder från idag.

Notera att jag endast tränar hemma som det ser ut just nu. Har ni några tips på bra övningar så mottar jag dom gärna :)

Ska försöka röja upp och skapa mig en bra atmosfär för träningen. Men tillsvidare så pågår den i vardagsrummet på övervåningen ;)

Tiden går

Det var länge sedan man skrev här. Haft mycket att göra med flytten från lägenheten, renovering i huset och utlandsresan som vi gjorde 1/5-8/5, då vi åkte till Turkiet. 

Det var en härlig resa och välbehövd efter allt slit. Barnen älskade det och det var härligt att se hur energin och glädjen bara sprudlade om dom. Och jag kan säga att det inte är ofta som mina barn somnar av utmattning. Men det gjorde de nästan varje dag vid 18 tiden. Men då var det bara att väcka dom efter ett tag för att gå och äta middag och sedan hitta på något annat festligt innan sängen kallade. 

När man väl kommer hem till Sverige igen så vill man bara vända om och åka tillbaka.

Har redan börjat titta på ny resa. Men den kommer inte göras förrän September 2014. Då är bebis i alla fall 1 år. Men nu ska man inte planera så mycket mer förrän bebis är här. Saker och ting kan förändras och då är det bättre att inte ha planerat något. Men det är klart man längtar tillbaka till utlandet och allt som hör till. 

Är i v.26 nu och bebis är en riktig ninja. Sparkar mycket och hickar. Det blir hela tiden mer och mer. Hade totalt glömt bort hur det var att vänta barn. Man känner sig så ny i allt. Ha ha. Tänk vad några år kan göra. Även om det är mysigt med magen och känna hur livet växer inom en så skår inget längtan efter att få hålla i det lilla livet. 

Det är roligt när Jonathan och Yuna kan fråga; "Har bebisen sparkat mycket idag?"

"Är det jobbigt eller gör det ont då?"

Dom är för härliga mina små barn :)

Officiellt

Nu är det på tiden att vi går ut offentligt med vår glada nyhet. Jag och Patrik väntar barn i augusti. Vi är väldigt glada och så även Jonathan och Yuna. Känns underbart att få ett gemensamt barn med Patrik då mina två är från ett tidigare förhållande. Det här kommer bli fantastiskt!
Jag är nu i vecka 13, vilket man inte kan tro när man ser bilden. Känner mig enorm och och jag har aldrig tidigare varit så här med någon av barnen. Man har då kunnat ana något i vecka 20 eller så. Kanske beror det på att man är omföderska och att livmodern då alltså är alltmer framåt tippad än med Jonathan och Yuna? Jag har ingen aning.
Patrik har beställt en doppler så att vi ska kunna lyssna på barnets hjärta. Längtar tills den kommer. Ska bli intressant att få prova då jag aldrig tidigare använt en sådan. Alltid har man ju fått vänta tills barnmorskan ska lyssna regelbundet. Men nu får vi chansen att lyssna vilken tid på dygnet som vi helst vill.
Det är många bollar i luften nu. Vi ska flytta ut till Heden i slutet av april. Så just nu renoverar vi lite där. Den 1/5 åker vi med barnen till Turkiet en vecka, vi har köpt ny bil (hämtas imorgon), barnvagn ska köpas och allt därtill. Det är en del jobb nu framöver men jag hoppas jag ska orka med allt. Är lite orolig över att jag ska få foglossning tidigt denna gång då jag fick det med Yuna. Men det är ju inte allt i världen, men man känner sig lätt begränsad då man har ont. "Inget ont som inte har något gott med sig"? :)

Varför jag alltså inte bloggat så mycket är för att jag inte riktigt vetat vad jag skulle bloggat om. Det är så mycket bebis prat och tankar nu så man är väl rädd att tala om det för världen innan största risken för missfall är över. Men nu är den förbi och vi hoppas få kunna gå tiden ut utan några komplikationer. Positiv anda är väl sunt har jag för mig :)

Vi flyr fältet i vår

1/5 åker vi iväg till varmare ställe, Turkiet rättare sagt! Åh det ska bli så härligt! Och det bästa med resan är att Jonathan och Yuna följer med oss. Underbart!

Jag längtar som bara den!

Nattsudd

Ibland kan jag bli så himla trött på vissa saker... Känner mig rätt kryptisk nu men jag orkar inte ta hela grejen här på bloggen. Men idag har set känts jobbigt. Det hela kan visserligen bero på att jag just nu är så extremt känslig och därmed kanske jag reagerar starkare på vissa saker. Men samtidigt känns det som något jag skulle kunna vara mycket frustrerad över i övrigt. Saker och ting förändras väl med tiden... Hoppas jag. Fanns en nära vän som sa det till mig när jag pratade om det. Det kommer vända och då kommer allt kännas så mycket bättre! Jag hoppas det och egentligen vet jag väl också det.
Men sådana saker då som att "behandla andra så som du själv vill bli behandlad"? Känner inte av det... Inte alls. Och det är väl en annan sak i hela denna röra i mitt huvud. Nä... Ska jag kanske bara skita i allt det här och bara bry mig om mig själv och mina egna? Lät som en plan! Tills dess att motsatsen är bevisad i alla fall. Jag har dragit mitt strå till stacken alltför många gånger, utan att få något för det. Kanske ska jag då vara likadan....?

Alltför länge sedan

Länge sedan sist nu. Har haft fullt upp med diverse saker. Mycket skulle fixas inför julen och vi har ständigt gjort saker. Känns inte riktigt som om man återhämtat sig ännu. Det har hänt så mycket. Jag är positiv till allt såklart :)
Strax innan julafton struntade jag i dieten. Det får vänta till senare. Träningen ska jag åter ta tag i men kanske inte så stenhårt som jag tidigare tänkt. Det får duga med promenader, trampmaskin, rumpövningar och träning för armar. Ska inte ta ut mig helt och hållet nu.
Har inte planerat in någon startdag ännu utan det kommer när det kommer. Imorgon kanske eller i helgen. Snart blir det! Ser framemot det.

Hoppas ni har haft en riktigt bra jul och nyår!

Men vad händer???!

Jag blir så frustrerad över hur allt ska förändras i vårt samhälle. Traditioner som vi har, liksom andra, vår flagga, liksom andra, vår nationalsång, liksom andra. Det är vi svenskar som blir berövade nu och det är vi som känner oss kränkta. Vi ska inte få sjunga vår nationalsång, pepparkaksgubbar ska tydligen inte få medverka i våra luciatåg, "Kina puffar" måste byta förpackning, sekvenser från vår "Kalle anka" -på julafton- måste tas bort. Har jag missat något mer? Är vi rasistiska för att vi gillar det vi har? För att vi anser att ha det bra? OM vi inte hade haft med "den bruna dockan" från Tomteverkstaden i julaftons Kalle, då hade väl det varit fel också? Det spelar ingen roll hur mycket man än vrider och vänder på det hela så är det ju tydligen fel. Jag är född och uppvuxen här. Jag har alltid kunnat fira vår nationaldag, kunnat sjunga vår nationalsång, kunnat välja om jag velat vara pepparkaksgubbe, kunnat följa Kalle på julafton. Aldrig har man väl tänkt rasistiska tankar! Det är så här vi har haft det sedan långt långt tillbaka och vi hade tänkt att få ha våra traditioner kvar. Tänk om någon skulle komma till exempelvis Irak och börja placera ut svenska kyrkor, eller kräva att alla med slöja fick avstå från det etc etc... Förstår ni min mening. Jag är inte rasist. Men traditioner är väl ändå traditioner? Detta inlägg är inget illa menat mot de med annat ursprung. Men det gör mig irriterad och förbannad att vi ska behöva dra tillbaka på traditioner.

Tisdag

Sandra till vänster och sedan lilla jag

Imorgon hade jag tänkt att väga mig. Om jag nu kommer ihåg det vill säga *harkel*
Nä jag skulle verkligen behöva göra det nu.
När jag ser på bilden ovan som är tagen i lördags så kan jag se en skillnad. Nu är det bara att börja träna upp lite muskler på det :)
Det blir nog bra i slutändan.

På torsdag ska jag unna mig riktigt god mat på Ming Palace med älsklingen, mamma, Janne och Viveka. Då blir det en Filé Black & White för hela slanten. Mmm, vad gott! Har längtat länge nu!

Idag har det varit en berg och dalbana i humöret. Likaså igår. Ena stunden har jag kunnat skratta och tänka simpelt i vanliga frågor och funderingar, för att i nästa bli arg, butter och ledsen. Say what??!
Herregud! PMS av dess like!

Nåja. Det är jag själv som får bita i det sura äpplet och gå med svansen mellan benen när jag efter någon minut ber om ursäkt.

Skärpning Jenny!

Gah!

Jag känner mig förväntansfull, pirrig och lyrisk. Samtidigt känner jag mig lite rädd, osäker och fundersam. Ska man ta itu med frågan snart eller ska man vänta så länge man alls bara kan? Åtminstone till lördag? Jag vet inte! Det kliar i fingrarna och kroppen. Men blir jag besviken? Åh vad jobbigt detta är! Är det så att jag lurar mig själv? Hoppas inte det!!
Jag får vänta helt enkelt....

Dokumentär

Har suttit och tittat på TV3 play, på deras dokumentärer som de börjat sända på tv. Jag blir så ledsen och så arg. Tänk er allt det där onda som vi inte ser, det vi inte hör. Det finns. Det är ingen som sett allt det som man själv har gått igenom. Det är ingen som funnits där. Ingen som hört. Det är när det tas upp i media som vi kan läsa oss till det. Men alla kan inte förstå. Vi kan försöka förstå smärtan, rädslan, sorgen och ilskan. Men de som inte känt den exakta känslan för händelsen kan aldrig förstå.
Jag klankar inte ner. Det kan man inte göra. För hur ska man kunna förstå? Det kan man inte. Och jag är glad att det finns dom som inte förstår för de har aldrig varit med om det. För oavsett hur mycket man avskyr någon så är det inte det man vill ska hända andra.

VÅG(ar) inte ännu

Har ännu inte vägt mig efter att ha kämpat i 23 dagar. Jag håller mig ännu från det då jag snaskade lite i helgen som var. Ska försöka väga mig på onsdag den 21/11. Ska nämligen ut och äta med Patrik, mamma, Janne och Viveka på torsdagen. Jag är lite nyfiken på hur det ser ut. Det är jag. Men jag är också rädd att bli besviken. Därför drar jag mig för att ställa mig där.

Bakade pepparkakor med barnen ikväll. Himla mysigt var det! Jag hjälpte dom ingenting utan de fick klara det där själva. Däremot gav jag instruktioner till Yuna. De var så duktiga och pepparkakorna blev suveränt fina! Däremot har jag inte smakat av dom. Men det är barnens jobb :)
Det var i varje fall trevligt att få ha det så där mysigt med dom. Imorgon åker dom till sin pappa och då kommer det blir tomt :(

Måste gå och sova strax så jag också orkar upp imorgonbitti för att gå med dom till skolan.

Mina små busfrön! :)

Beautiful

Mycket rörande text.

Födelsedags fika

Nu är helgen över och igår "festade" jag till det rätt rejält. Med tanke på att Yuna fyllde år i lördags anser jag att det ändå var helt okej för mig att äta lite gott. Men jag har ändå dåligt samvete för det. Men man får väl tänka om ett par gånger. Hon fyllde ju faktiskt år. Nu är det länge kvar tills det blir något mer födelsedags firande och det känns ändå bra :) nästa anhalt är julafton. Men det tillåts ju.
Känns inte så jätte farligt idag att jag unnade mig fika igår. Det kändes värre igår däremot. Men nya tag nu då.
Eftersom jag nu har Voltaren hemma kan jag gott och väl börja ta mig ut på promenader. Nu behöver jag inte lida efteråt i alla fall. Skönt!!

En snabb uppdatering från mig :)

Buhäää

Jag tycks aldrig lära mig... Jag ska inte sitta och lyssna på sådan här musik när jag är ensam! Heaven is a place nearby, Tears in heaven... Ja allt vad det nu är.
Imorgon/onsdag kommer Patrik hem i alla fall... Skönt det!

Dag 16 idag.

Sömnlösa nätter

Har så svårt att koppla av på kvällarna. Kommer aldrig till ro att bara lägga mig ned och känna denna ro som sakta sveper över. Jag kan ligga länge i sängen och bara vrida och vända på mig men ingen sömn. Det här är väl tredje natten nu som jag ligger vaken i min säng. Trodde att lite sällskap skulle göra susen och att man då skulle få bli utmattad. Men nej nej. Kusin ligger i soffan och snarkar sen någon timme tillbaka och här ligger jag, klockan 06.46, och jag kan inte sova! Fick prata med Patrik på CAM i alla fall. :) mysigt! Det är kul att man kan sitta och titta på varandra. Trodde även att det skulle få min själ att finna ro. Icke det!
Jag får göra nytt försök. Vad är det nu? Försök 1005? o.O
Jag måste sova! Hela min vardag tar ju stryk av det här! Framförallt min kropp och hjärna. Inte bra!

Söt!

Underbara varelse han är den där Gizmo ( Mogwai ). Tänk att ha denna i sin ägo. Åh!
Hur söt som helst!

I brist av promendsällskap, skippade jag den idag. Med tanke på alla våldtäkter som ägt rum i Boden den senaste tiden ( två stycken, men två för mycket! ), vågar man nu inte gå själv någonstans. Hellre stannar jag hemma i tryggheten än riskera något!
Hemskt att det ska vara på det viset! Tycker absolut att tårgas ska bli lagligt i Sverige!!
Jag får väl dona på här hemma då istället.

Dag 15 idag.

Dag 14

Idag har jag känt mig bättre och jag har då också lyckats få i mig lite näring. Däremot spökar mitt knä ännu. Blir så less! Blir väl att smörja med Voltaren sen.

14 dagar har gått och jag kommer få hålla på längre än så. Jag kan inte avgöra hur lång tid detta kommer ta. Det får ta den tids som behövs. Jag har en målvikt att nå och den SKA jag nå!
På sista tiden har det dock varit kämpigt. Jag har tänkt på svägerskans goda broccoli och baconpaj, thai mat, sliskig mat som Max, McDonalds etc. Suck. Det är inte alltid lätt. Men som tur är har jag lyckats stå emot frestelserna.
Det gäller att ta kontrollen över begäret.

Nu ska jag snart gå och sova.

Ha en fortsatt bra natt!

Snart

Nu är det inte många dagar kvar så fyller Yuna 6 år.
Ska försöka hinna fixa det sista nu innan lördag. Vet inte om jag ska våga mig på att göra fler cupcakes eller om jag ska låta det vara. De jag gjorde sist blev väl inte så jätte bra. Patrik sa att de smakade gott i alla fall. Det är väl huvudsaken, men de kan gärna få vara en fröjd för ögat också. Men det är väl som de säger: "övning ger färdighet". Kanske skulle behöva lite mer hjälp bara av någon som bakat mycket.
Vet inte om jag fått all denna mani av att baka då jag inte själv kan äta det? Att man stillar sitt eget sug när man får göra bakelserna? Kanske ligger något i det.

Idag har jag inte mått alltför bra och har då heller inte kunnat få i mig någon näring. Inte mer än vatten i alla fall. Man märker direkt att kroppen saknar näring. Händerna och kroppen känns skakig. Det är ingen vidare trevlig upplevelse. Blä!
Fick mig en promenad i varje fall då jag var tvungen att gå in till stan för att handla. En kort men behövlig promenad.

Nu är klockan på tok för mycket och jag skulle behöva sova.

Ha det bra!

Vägning

Idag var det tid att väga sig. Om jag gissar rätt på min vikt från startdagen så har jag minskat ca 2 kg i vikt. Det är inte dåligt! Nästa vägning kommer ske den 10/11. Jag har planer på att ha minskat ytterligare 2 kg tills dess. Jag ska försöka komma mig ut på några promenader nu. Då kommer det nog gå lättare. :)

God natt

Idag/Tisdag, har jag och Patrik varit med barnen på Teknikens Hus i Luleå. Det var roligt både för stora och små. Det är roligt att kunna hitta på saker med barnen och se dom ha roligt.
Idag är jag inne på min 9:e dag och imorgon är det vägning. Fortfarande ingen promenad ute i friska luften. Men jag har haft ont i magen sedan i söndags. Det kommer och går. Vet inte vad det beror på men jobbigt är det i alla fall. Även om det känns som om jag tappat lite i vikt så är jag inte så säker. Men det är väl alltid så att man oroar sig. Egentligen ska jag väl inte heller ha så stora förhoppningar med tanke på att jag inte gjort så hemskt mycket. Men det känns ändå som om jag sliter som ett djur. Det har varit rätt jobbigt de sista dagarna. Kanske beror det på att jag har ont i magen? Kanske det. Måste fokusera! Det blir bättre!
Försökte mig på cupcakes också. Och det gör väl inte saken bättre. Men jag måste ju baka till Yunas födelsedag. Det är ett måste enligt mig. Det blir nog bra i slutändan. Jag brukar ha en stark vilja. Och med tanke på att jag sett pizza, hamburgare, nuggets och all annan god mat, glida förbi min näsa, så borde ja klara resten också. Så det så!

Dag 8

Jag tycks inte komma ihåg att uppdatera dagligen :/
Har tagit det rätt lugnt under de dagar som gått. Mina planer var att börja promenera snart. Jag vet nämligen att jag kan ha en tendens till att må lite si så där i början. Men nu börjar det vara på tiden att börja röra på sig mer.
Annars går det rätt bra. Det svåraste är ju som sagt när man blir bjuden på middag eller fika. Det är svårt att hålla sig borta från allt de där söta fikabrödet och dylikt. Men jag gör så gott jag alls bara kan och det är bra.

Har inte så mycket mer att uppdatera. Det går framåt och snart ska här vägas. :) Jag hoppas på bra resultat då..

Dag 4

Skrev aldrig någonting här igår.
Idag är det dag 4 och det känns bra. Så länge man är nyttig och inte äter en massa onyttigt skräp så känner man sig smalare. Känner mig inte så grinig som jag trodde att jag skulle bli. Tummen upp för mig :)

Har egentligen inte så mycket än så att skriva.

Ha det bra!

R.I.P

Världen är allt bra orättvis!
Har suttit och läst ikväll om lilla baby Alissa som blev misshandlad till döds. Det gör så ont i hjärtat på mig när jag läser eller hör om sådana fall. Små barn som inte har en chans i världen att försvara sig. Tänk er allt vad de barnen går igenom. De är maktlösa. De förstår inte vad de gjort för fel. Vad de har gjort för att förtjäna allt det som kommer till dom. Grymhet!
Hur kan man göra så här mot ett barn?
Hur kunde läkaren undgå att ana oråd? Såg han inte vad som hände när hon gång på gång blev förd till sjukhuset? Alla blåmärken i ansiktet, hur sönder hon var i munnen, hennes arm som hon inte kunde använda pga frakturer.
När man hör allt som händer i världen runt omkring oss är man så rädd när man satt egna barn till just denna värld. Barnen är vår framtid.
Stackars ni små änglar som sitter där uppe och ser ner på allt elände. Jag hoppas att ni alla får rättvisa i slutändan av allt.
De som älskar er kan inte få er tillbaka. Hur mycket de än önskar, hur mycket de än gråter.
Att få dessa skyldiga människor dömda är väl en bråkdel av helvetet. Men det känns nog lite lättare. Men jag kan förstå att man skulle vilja pina dessa människor till döds.
Ord kan inte beskriva allt det som bubblar inom mig. Man blir mållös, förbannad, illamående och så fruktansvärt ledsen.
Men jag lever här och nu och jag är lycklig att jag får ha mina älskade barn. Vem vore jag utan er mina änglar. Från den dagen som ni kom till lovade jag er evig kärlek, trygghet och tröst. Jag lovade att hålla er under mina vingar. Vårda er ömt. Jag kommer aldrig någonsin bryta det löftet. Ni är hela min värld!
Man kan sörja andras förluster och vårda de man har. Jag är tacksam.
Men jag lider med er som förlorat era änglar.

Gott och blandat

Några låtar som är bra!

Tankar

Sitter nu här igen. Det känns tomt här. Ljuden från gatan når in i lägenheten. Jag sitter tyst vid datorn. Stirrar rakt in i tomma intet.
När jag lyssnar på Lars Winnerbäck är det som om något sliter mig bort från verkligheten. Jag hör just nu endast hans röst från högtalarna, mina fingrar som snabbt sveper över tangenterna.
Filosofi.
Jag filosoferar mycket. Det gör jag ständigt i min tystnad. Är en filosof ensam?
Tänk så många frågor vi har. Så många frågor som kanske aldrig får sina svar.
Eller är vi rädda för vad svaret ska vara?
Är det lättare att leva i ovisshet än med sanningen?
Det beror väl kanske lite på vilka frågorna är.
Personligen vill jag nog blunda för sanningen. Det kan kännas lättare så. Men frågorna kommer ändå alltid finnas kvar. Gnaga inom mig.

Tankar...

Dag 2

Saknar mitt långa hår så fruktansvärt mycket! Det är jobbigt att vänta på att håret ska växa ut och bli lika långt som det en gång i tiden har varit. Det gäller att ha tålamod.

Dag 2 är snart över och det går förvånansvärt bra. Visst har jag sug efter det ena och det andra. Men jag känner mig inte så jätte hungrig. Vilket gör mig lite förvånad. Men men, jag ska inte klaga.
Min tanke var att jag skulle gå ned lite först för att sedan bygga på de där musklerna. Min första vägning kommer att bli 31/10. Men jag har varit en slarver och vägde aldrig in mig igår. Det var ju mindre bra. Men det är inte så viktigt. Jag vet på ett ungefär vad jag ligger på i nuläget. Jag kommer nog se skillnad senare då jag testar de mindre kläderna jag har. :) Det räcker gott och väl för min del.
Jag har en känsla av att detta kommer bli sjukt bra!

Svartsjuka

Satt och funderade lite på vår fiende Svartsjukan. Har googlat runt lite för att få fram lite om hur den framträder, vad svartsjukan kan leda till och vad Du/Ni kan göra för att hålla denna elaking borta.
I detta inlägg kommer jag att låna några texter/stycken för att få fram det hela på ett bra sätt. Kommer även länka till dessa sidor i slutet av inlägget för er som är intresserad av att utforska lite mer.



Ibland kan de där jobbiga känslorna komma. Ilande känslor i maggropen av att din partner funnit någon annan, eller att du kommer på dig själv med att ge honom eller henne svartsjuka blickar när han eller hon står och pratar med någon av det motsatta könet.
Varför är du svartsjuk – egentligen?


Svartsjuka är en känsla som kan vara svår att göra sig av med när du väl har drabbats av den. Det är inte lätt att helt plötsligt sluta känna något, bara för att ens partner säger att man inte borde vara svartsjuk. Känslan finns kvar ändå. Det man dock kan göra är att försöka bearbeta svartsjukan och komma underfund med varför man känner som man gör. Är det så att du har anledning till att faktiskt vara svartsjuk, eller kan det vara så att problemen ligger hos dig själv?

Svartsjuka är synonymt med dålig självkänsla

Många som lever i en parrelation har lätt att känna sig ensamma eller mindre självsäkra när deras partner är bortrest eller inte är vid deras sida i vissa situationer. Det kan bero på att personer med dåligt självförtroende ser förhållandet med sin partner som en trygghet i tillvaron där mycket annat kan kännas tungt eller obehagligt.


Har man låg självkänsla när man inleder ett förhållande kan man även ha det lättare för att känna svartsjuka i förhållandet. Man kan känna att man inte duger, att man inte förstår varför ens partner är med en, och att ens partner kommer lämna en så fort han eller hon hittar någon bättre. Det är känslor som dessa som också kan föda svartsjuka. 


Bättra på självförtroende och slipp de svartsjuka känslorna


Risken för att känna svartsjuka minskar om man känner sig trygg i sig själv och har en bra självkänsla. Att kunna vara ensam och fortfarande känna sig trygg och tillfreds visar på stark inre självkänsla och välmående.


Självförtroendet kan ibland variera från dag till dag. Ofta kan omständigheter utifrån påverka hur man känner sig, såsom alkohol eller kommentarer från kollegor eller vänner – men ofta har man i grunden antingen bra eller dåligt självförtroende, och det kan vara svårt att förbättra det på bara några dagar. Om du har dåligt självförtroende så försök att stå på dig och istället tänka positiva tankar om dig själv.


Försök att komma underfund med vad som kan ha bidragit till hur du känner. Är det personer i din närhet som trycker ner dig? Har det hänt något i ditt liv för länge sedan som du ännu inte lyckats bearbeta? När du har funnit grunden till varför du känner som du gör kan du börja bearbeta känslorna och i det långa loppet din återkommande svartsjuka.

Prata om din svartsjuka

För att råda bot på sin svartsjuka kan det första steget vara att prata ut om problemet. Berätta vad du känner och vad du känner svartsjuka över. Innan du pratar med din partner bör du även komma underfund med varför du har dessa känslor, och vad det är som triggar igång din svartsjuka.


I de allra flesta fall så ligger svartsjukan hos en själv, och man har oftast absolut ingenting att känna svartsjuka över. Om svartsjukan däremot skulle vara befogad så är det alltid bra att ha pratat ut om saken – och på så sätt även få veta vad din partner känner om saken.


Kom ihåg att svartsjuka alltid går att bota, hur tungt eller jobbigt det än känns. Det kan vara något man måste jobba på – men det går alltid, alltid över.


Insändare:


 Fråga: Hej!
Jag och min sambo har snart varit tillsammans i 3 år. Vårt förhållande har alltid varit turbulent men vi älskar varandra och han är mannen jag vill leva med resten av mitt liv.Jag vet att jag lider av en dålig självkänsla och att jag har ett stort bekräftelsebehov.Detta yttrar sig bland annat i svartsjuka. Min sambo har aldrig förstått mig när jag har försökt förklara att jag har en stor rädsla för att bli lämnad. Han menar på att jag, genom att visa och tala om min svartsjuka, direkt anklagar honom för att vara en otrogen bock som vill ha sex med allt på två ben. Min svartsjuka har resulterat i otaliga bråk där jag försöker förklara min rädsla för honom. Han känner sig då orättvist anklagad för saker han inte har gjort.Det går inte att ha en kommunikation med honom angående detta för han hamnar alltid i försvarsställning, vilket jag kan förstå. Våra svartsjukegräl uppstår inte lika ofta nu för tiden men de uppstår fortfarande och det sliter på vår relation. Jag har ett humör som svänger fram och tillbaka. I ena stunden kan jag vara glad för att i nästa stund bli sur och grinig för i princip ingenting.Han upplever detta som ett stort problem och han har svårt att hantera mina humörsvängningar och mår dåligt av mitt beteende. Han skyller våra problem på mig och tar aldrig något ansvar för sina egna handlingar gentemot mig.  Han är sur och grining tillbaka emot mig i flera dagars tid efter våra bråk och kallar mig för alla elaka saker han komma på. Då det är jag som startar bråken genom min svartsjuka och mitt varierande humör så tycker han ha sig rätt att behandla mig och säga elaka saker till mig utan att behöva be om ursäkt eller stå till svars för det.Varje gång vi bråkar så slutar det med att han gör slut med mig. Då ska vi sälja allt och dela upp alla möbler. Han säger att jag utsätter honom för psykisk misshandel och jag börjar undra om han har rätt. Jag blir ledsen och rädd när jag känner svartsjukan slå till. Då blir jag kort, dryg och otrevlig mot honom. Jag vill inte vara och bete mig så här men jag vet inte hur jag ska bli kvitt mitt beteende. Triggar vi varandra?Han har inget intresse i att stödja mig i mitt arbete med min attityd- och beteendeförändring. ”Man ska inte ha uppskattning och beröm för något som är självklart” säger han. Jag vet att jag tar till mitt beteende när jag vill ha hans uppmärksamhet, när jag tycker att han ger sin uppmärksamhet till någon som jag ser som ett hot mot vår relation (Detta är ju oftast inbillade fantasier i min svartsjukehjärna).Han får ont i magen av att inte veta vilket humör jag är på och är jag sur så tar han det personligt direkt. Misshandlar jag honom psykiskt? Hur ska jag göra för att sluta?


Nu vet vi hur svartsjukan verkar och hur vi även kan hjälpa oss själva bli kvitt den. Vissa är mer svartsjuk än andra och vissa känner ingen svartsjuka alls. Men nu när vi vet mer om hur den fungerar kan vi lättare få insikt med hur vi hjälper oss själva genom det. Är det vår egen självkänsla som spökar eller har du all rätt att vara orolig?
Jag har hört många tala om Mia Törnbloms bok "Självkänsla nu" och den har varit mycket givande. Vi är alla vackra och unika. Det finns endast EN av DIG och det ska du vara glad för.

Länge leve kärleken!


eDarling

DN
Bokus

Dag 1 och många kvar

Inledningen då... Jag kan inte påstå att dagen gått smärtfritt förbi. Jag har haft sådant sug efter allt möjligt. Speciellt en härlig pizza med tjocka kanter.. Mm vad gott det hade varit. Försöker hålla mig fokuserad nu.
Jag är inte tjock, jag vill bara få lite bättre form. Känner mig lite som Barbapappa nu. Päronformad. Mina höfter är det inget fel på. Dom vill jag behålla. Det är snyggt med höfter. Mycket kvinnligt. De vill jag ha kvar. Men mycket ska formas.

Jag har städat idag. Ovanligt? Kanske inte? Men jag har känt mig lite hängig och inte orkat med så mycket.
Ikväll ska jag skicka iväg lite CVn och hoppas på det bästa :)

Ha det bra!

Nattsudd

Kan inte sova. Det är för mycket som pågår i hjärnkontoret just nu. Tankar snurrar och ställer till med problem. Tänk om man bara kunde trycka på en knapp för att få stopp på dom. Det hade varit något!
Nästan lika bra uppfinning som att kunna ta de där ögonblicks kortet genom att endast blinka en gång. Slippa rota runt i fickan efter telefon eller kamera. Det ni... Mina super idéer som jag kan få. Japp, jag har också mina stunder ;)

Så hur ska jag kunna somna då?

Har dessutom ont i min högra arm.
Bara bekymmer idag. Kändes inget vidare alls!

Imorgon!

Imorgon smäller det! Då ska jag banne mig ge 100% och jag ska vara duktig. Jag ska visa mig själv ha fel. Vem som helst har pondus och en vilja så stark. Jag har gjort det förr och jag kan igen.
Då blir det dagligt bloggande vill jag lova :)

Twilight

Måste få skriva och klaga lite...

Tänker på Twilight och begriper inte hur folk kan bli så förälskade av filmerna?!
För det första ska inte vampyrer glittra! Var har man fått det ifrån?
Vampyrer ska vara fula, äckliga, läskiga!
Kan Bella visa några ansiktsuttryck överhuvudtaget?
En vampyr ska inte kunna sprida säd!!! Jag gillar inte filmerna! Tycker de är töntiga rent utav! Själva syftet med filmen, kärlekshistorien är väl okej. Men ska de promt göra en kärleksfilm byggd på vampyrer och människor, gör den annorlunda!

Blääää

Idag kan jag väl inte direkt påstå att jag gjort något av värde. Jag har inte ens städat ( som jag vanligtvis gör ). Inte för att det ser speciellt stökigt ut här men ändå. Jag har inte funnit någon ork eller lust till något. Mest varit bitter pga jobbiga drömmar. Är väl hjärnspöken som sätter griller i huvudet på en när man hinner tänka.

Helgen ser blank ut. Har absolut ingenting att göra. Vet inte om jag vill göra något speciellt heller. Hade jag haft pengar till "tycka-synd-om-mig" shopping, hade jag troligtvis shoppat nya kläder eller dylikt. Men fattig råtta som man är... Suck!!!

Nä, kanske ska dra något gammalt över mig tills tiden är mogen för att titta fram igen!

Jobb

Jobb, jobb, jobb.
Jag skulle verkligen behöva mig ett. Helst för länge sedan! Gärna 2-3 stycken.
Innan operationen ville jag inte söka något jobb och därefter skulle jag försöka ta det lugnt då man inte bör anstränga sig altför mycket. Men nu är jag mer än redo. Jag vill ha något att göra om dagarna, knyta kontakter och tjäna pengar.
När jag ser tillbaka till mina yngre år, var mina planer att jag skulle ha ett välbetalt arbete (helst två), barn och en ljus framtid. Visserligen har jag studerat några år för att få upp mina betyg och även läst enstaka kurser av sådant som intresserat mig. Men när jag mådde dåligt raserades allt och jag orkade inte ta itu med fler studier. Jag hade planer på att utbilda mig mer och få så mycket kunskaper jag alls bara kunde för att få ett bra arbete.
Just nu så känns det som om jag inte lyckats åstadkomma något alls.
Jag vet att det förmodligen känns så för att jag sitter här nu, utan jobb. Men det är tungt.
Helgen blir att tillbringa vid datorn för att söka allt jobb jag alls bara kan och kan tänka mig. Telefonförsäljning säger jag NEJ till.

Mina planer på att gå ned lite vikt har inte gått så bra. Jag har inga ursäkter till det alls. Jag har helt enkelt inte kunnat tacka nej till allt det där goda som bjuds på.
Men nu ska jag se till att de dagarna är över. Måndag är startdatum! Och därmed basta!! :)

Vi har fått förfrågning av Patriks syster Anna om vi vill ta över hennes lägenhet i Heden, då hon hade tänkt flytta ihop med killen hennes.
Den frågan är egentligen redan besvarad om det inte hade varit för att jag finner det svårt då jag inte har bil och körkort. Och mina tankar på att barnen trivs så bra på deras skola i stan. Att be dom byta skola endast pga mig, känns fel. Hade de velat byta skola, hade deras nya endast legat någon meter från där vi skulle bo och vi skulle kunna se från fönstret, när de gick till och från skolan. Det hade verkligen varit guld! Inte nog med det... Vår hyra skulle bli "rena rånet" och vi skulle även kunna renovera vad vi än ville. Som att bo i hus, men mycket billigare. Ja... vem säger nej till det? *drömmer mig bort*

Nu är det dax för mig att krypa ner i sängen. Imorgon är det en ny dag.

Dålig förklaring rättas

Mitt tidigare inlägg blev kanske inte så tydligt som jag trodde.
Jag har aldrig haft ätstörningar, men när man mår dåligt tar kroppen skada. Jag tycker inte att man kan kalla det ätstörningar då jag inte medvetet ville gå ned i vikt. Jag rasade i vikt när jag mådde riktigt dåligt.

Ätstörningar, Nej!

Det var någon som skrev till mig för ett tag sedan och frågade mig om jag hade ätstörningar. Nej det har jag inte. Jag vill meddela att när jag mådde som sämst såg jag ut så här. Rasade från 62 kg - 47 kg på en mycket kort tid. Jag vill aldrig mer vara med om detta.

En dag i taget

Vi säger att vi alltid ska ta en dag i taget. Jag försöker verkligen det men kan inte hjälpa att hoppa rakt in i framtiden åter igen. Det fantastiska med tankar och funderingar -även med fantasi- är att vi kan hoppas, tro och planera vår närmaste tid. Den tid vi vill ska komma. Jag gör det jämt. Jag vill kunna hoppas på en tid där jag lever ut alla mina drömmar och mål. Varför har vi annars alla dessa mål, förhoppningar och förväntningar?
Vi måste däremot jobba för detta. Och ibland lever man i en dröm där man tror och hoppas att vissa saker ska bli just så som man velat. Ibland måste vi ta saken i egna händer för att man ska nå det man vill. Jag vet många saker jag vill nå och en av dom tänker jag sätta i verk. Det jag vill göra brukar jag få göra. :)
Du måste våga för att vinna!

Söndag och sjuk

Idag har varit en sådan dag då jag bott i soffan hela långa dagen. Täcke, kudde, telefon och Desperate Housewives. Jag är sjuk och inom tid kommer jag förmodligen bli sämre :( blä! Halsen är svullen, näsan täppt, huvudet bankar...
Upptäckte något idag dessutom. Något väldigt obehagligt och sorgligt. Jag kan inte ta det så hårt om än jag känner att jag vill. Men det är något som kom som en överraskning. Hade jag vetat tidigare vad det var så hade det förmodligen känts värre än det gör idag.
Ni känner mig nu så pass väl att ni vet att jag inte avslöjar alltför personliga angelägenheter. Så ni får nöja er med detta.

Nu ska jag fortsätta mitt maraton tills säsong 8 är slut.

God natt!

Analys klar

Igår fick jag tillbaka provsvaren från sjukhuset. Jag blev så otroligt lättad och det kändes som om en sten släpptes från mina axlar. När jag satt i soffan med brevet i min hand, grät jag bara. Det var en sådan underbar känsla så ni kan inte ana. Nu kan jag ta tag i allt de där som jag vill. Jag vill försöka göra allt det som jag kan och förmår.
Jag vill tacka Patrik för att han stått vid min sida, tagit emot mig de gånger jag ramlat, gett mig tröst, en varm famn att känna mig trygg i, känna allt hans stöd. Mina barn som fått stå ut med en mamma som haft sina upp- och nedgångar, som ändå försökt trösta om än de inte vetat varför. Min familj, för att ni hjälpt mig på de sätt som ni kunnat. Bara era tankar gjorde mig bättre till mods. Allt stöd är guld värt! Mina -få- men goda vänner. Jag är er evigt tacksam!
Nu är det upp till mig att leva så mycket jag alls bara kan.

Det kanske låter som om jag varit döende men så är inte fallet. Kanske var det så att jag själv trodde det. Men när något hittas -som inte ska finnas där- då blir man rädd. Man tror att det värsta kan hända.
JAG trodde att det värsta kunde hända mig. Med tanke på allt man hunnit uppleva och gå igenom under sina ynka 26 år, tror man att inget gott kan komma.
Nu hoppas jag bara att allt ser bra ut om 6 månader då jag har återbesök. Men med tanke på allt stöd jag har, kan det väl inte annat än se bra ut.

Tusen tack till er alla som funnits vid min sida!
Jag älskar er så innerligt mycket!

Oj oj

Åkte till Malin igårkväll för att se på en skräckis och äta en massa gotta. Mysigt var det! Behövde få tänka på något annat och självömka lite då jag har rätt så ont.
Sov över där till idag.
Var och plockade både lingon och blåbär på dagen, vilket jag fick sota för sedan då smärtan infann sig. Hade dessutom varit och lyft i Lucas och burit matkassar tidigare.
Gick med värsta smärtan i någon timma trots intag av smärtstillande. Men som tur var gick det över vid kvällskvisten. Försöker njuta nu av att inte känna av något. Men det är svårt.
Har kommit mig hem för en stund sedan och kommer förmodligen bli bosatt i sängen resten av helgen. Kanske t.om längre än så. Det beror på.
Trött är jag nu. Men det är väl som det ska vara efter att kroppen fått förbruka så mycket energi av att ta hand om smärtan.
Jag självömkar och jag anser att jag har rätt till det!

Nu ska jag lägga mig i sängen och hoppas få kunna ligga där rofyllt en stund till.

Nu är det gjort

Då var den operationen över. Äntligen! Jobbigt var det i alla fall. Eftersom Patrik är och jobbar, skjutsade Malin mig till sjukhuset. Hon fick även sitta inne med mig när dom skulle operera. Kändes tryggt att ha någon där. Det behövdes inga ord, bara tanken av att hon satt där bredvid mig, gav mig en lugnande effekt. Nu återstår bara väntan på att provsvaren ska vara klara. Ytterligare någon vecka.
Väntan.
All denna väntan!

Ikväll ska jag i alla fall självömka med gotta och film!

Tack och hej!

Fredag 21/9

Imorgon är det fredag och det står operation på schemat. En dag jag har väntat på. Vill inte gå igenom den men om man ändå måste så vill man göra bort det snarast.

Därefter kommer det att dröja ca 4 veckor innan svar på ytterligare prover. Känns drygt!

Igår fick jag dessa fina blommor av Jonathan. Han hade velat köpa något till mig och hittade dessa fina rosa rosor. Älskar dom! Blir så rörd!

Yuna har varit tydlig med mig också. Hon har gjort klart för mig att hon kommer ta hand om mig och inte lämna mig. Vilka goa ungar jag har. Vad har jag gjort för att förtjäna dom?

Och Patrik... Vad jag älskar er!

I

Alter Bridge - In Loving Memory lyrics

En låt som går varm i högtalarna

Ho ho

Ni får ursäkta mig och ha tålamod med mig. Jag skriver inte fullt lika mycket som jag en gång gjorde. Detta kan bero på många faktorer. Tror jag bloggar MEST när jag mår dåligt. Visst är jag inte 100 ännu, men jag lyckas ta mig igenom dagarna rätt bra. Bästa dagarna är när Patrik är hemma. Han håller mig fast med fötterna på marken :)
Någon skrev i ett tidigare inlägg och frågade om jag hade ätstörningar när jag jämt såg så smal ut. Jag kan lugnt säga att det är något jag INTE har. Däremot har jag guppat upp och ner en hel del. Från att äta sunt och samtidigt träna till att inte göra en skvatt. Vet inte riktigt vart det gick snett :P Men jag hade planer att börja om imorgon.

Till en annan kommentar också då.
Visst är den rätt skön This is love med Will.I.Am. Var det av någon speciell anledning som du gav mig tipset till denna låt? Bara funderar och är nyfiken :)

Nu ska jag gå och sova så jag orkar upp imorgonbitti.

Ha det bra!

aj aj

Idag har varit en sådan där dag då jag mest bara varit. Det kan kännas jobbigt då man ständigt lever i sina tankar. Därför tog jag mig själv i kragen efter att ha fått prata med Patrik. Jag tog tag i tvätten, rengjorde fläkten och plockade lite här och var. Sysselsättning är bra, eller att se en film. Då har man inte tid till att tänka.

Nu ska jag vara lite otrevlig och tala om för er gott folk att jag har fått min mens. Samtidigt som det kändes jobbigt så är jag ändå lite lättad. Jag har inte haft den på 1 år. Mensvärken hade jag väl ändå kunnat skippa i alla fall. Men den är här likväl som tant röd.

Kvällen är kommen och jag ska dricka någon kopp kaffe. Kanske ser något roligt på TVn, annars kanske jag tar och ser på "What to Expect When You're Expecting".

Ha en trevlig kväll!

The real you

Jag vet inte varför jag får mina infall att skriva från hjärtat. Är det kanske pga musiken som flödar genom mina högtalare?
Att vara ledsen beror inte på att man vantrivs i sin relation som man har. Jag kan tala om för er att Patrik gör mig till världens lyckligaste! Jag är lyckligt lottad som får ha honom i mitt liv.
Om jag får förklara mig lite lätt och en aning tydligare så är det på detta vis:
Jag har fått "diagnos" och redan vid tidigare stadium blev jag enormt nere och är nu rädd att hamna där igen. Har man aldrig varit där kan man heller aldrig riktigt veta hur det är. Men jag är rädd. Att försöka hålla skenet uppe, att försöka mota bort, det går, men det går endast under en viss tid. Efter den tiden då är det kört. Då befinner man sig där. Det är försent.
Jag vet hur det är att tappa hår, tappa alltför mycket i vikt, inte känna något alls om dagarna... Det värsta. Att inte känna något alls. Ingen kärlek, ingen smärta, ingen gråt... ingenting. Inget finns.
Jag vill inte vara med om det.
Ordbajsar är jag bra på... vet inte ens var mitt slut ska infinna sig i det hela.
Dags att knipsa här och nu då kanske....

.

Sixx: A.M. - Skin

..........

Jag är inget vidare duktig på att uppdatera bloggen numer. Det vill jag be om ursäkt för.
Det finns en del som tycker att jag skriver alltför mycket om hur dåligt jag kan må. Först och främst vill jag då påpeka att det var länge sedan som jag mådde dåligt. Visst kan man må dåligt emellanåt men nu menar jag riktigt dåligt. Jag kan väl inte direkt påstå att jag mår just så dåligt som jag tidigare gjort. Men det kan kännas lite tufft nu.
Fick en kommentar i mitt förra inlägg och jag ska försöka svara på det nu.

Jag lider inte av någon sjukdom alls utan har "endast" fått tråkiga nyheter. Jag har tidigare valt att inte "blotta" mig helt i min blogg och det är av vissa anledningar. Hade mycket väl kunnat skriva allt det jag ville här men anser att det finns för många som gottar sig i andras lidande. Vilket är så himla fel. Men så är det tyvärr. Alltid finns det någon som missunnar en annan.
Hoppas du fick det svar du hade hoppats på.

Ha en bra dag!

Back

Oj vad länge sedan jag skrev något här..
Har egentligen inte så mycket att berätta. Livet rullar på helt enkelt.

Det enda nämnvärda är väl att jag fått provsvar idag från Sunderbyn och man kan väl säga att de inte var glada nyheter. Av någon anledning får jag aldrig glada svar därifrån. Många tankar har gått runt i huvudet på lilla mig och jag har även fått gråta lite. Men gråter gör jag helst när ingen ser. Jag tycker det är jobbigare om någon ser mig då.
Redan innan jag fick svaret så förstod jag nästan vad som skulle vänta mig. Men jag ska inte gräva ner mig i detta nu utan försöka ta allt som det kommer. Jag är inte dödssjuk. Så mycket kan jag väl ändå säga.

Imorgon/idag/onsdag, kommer Patrik hem och det ska bli så skönt! Jag behöver hans stöd och hans varma famn. Känns tur att jag fick svaren idag och att jag inte fick det på fredagen efter att Patrik just åkt på 1 veckas jobb. Det hade varit betydligt jobbigare.

En liten update av mig då... Alltid lika trevliga och muntra inlägg *harklar mig*

Sov gott allesammans!